Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Befolkningsförhållanden och värnkraft i det romerska kejsarriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 335
gande skrift bygger förf. på dessas framställningar och stöder sig
tillika på sin egen mångåriga förtrogenhet med antik litteratur och
kultur öfverhufvud. — I den första kortare uppsatsen, som återger
ett föredrag inför Humanistiska förbundet i Stockholm, tecknas
Befolkningsrörelsen i det romerska världsriket, som just
fram-ter en af de förut antydda jämförelsepunkterna med våra egna
dagars erfarenheter. För långt får visserligen denna jämförelse icke
drifvas; ty i det förra fallet är det fråga om en nedgång i
folkmängd, som går ända till långt framskriden affolkning af hela
städer och trakter; i det andra föreligger hittills i stort sedt endast en
begränsning af en stark tillväxt; men i de verksamma orsakerna och
åtföljande företeelser finnas delvis varnande likheter. — Mer
omfattande är häftets andra uppsats, som skildrar Det romerska
försvarsväsendet, företrädesvis under kejsartiden, och där för
öfrigt äfven befolkningsfrågorna på sina ställen återkomma. Förf,
tager här till en början en kort öfverblick af det republikanska
härväsendets utvecklingsgång och berör i detta sammanhang äfven de
stora jordutdelningarna till soldater under Sulla, Caesar och
Octavianus. Han gifver därpå en öfversikt af det tidigare kejsardömets
härorganisation, meddelar skilda författares beräkningar af härens
storlek, redogör i korthet för de romerska gränsvallarna i
Germa-nien och Britannien och framhåller med styrka den svaga punkten
i organisationen: bristen på reserv, på en rörlig fälthär, som kunnat
flyttas dit faran kallade utan rubbning af de vid gränserna förlagda
legionerna, som tarfvades för gränsbevakningen hvar på sitt håll.
Han skildrar, huru kejsardömets här alltmer fylles af barbarer och
barbarättlingar och huru hela germanska stammar mottagas inom
rikets gränser särskildt af Marcus Aurelius och hans efterföljare.
Dessa till språk och seder snart romaniserade germaner hafva till
en tid märkbart stärkt rikets försvarskraft; den förut kännbara
svårigheten att erhålla ersättningsmanskap till legionerna försvinner, och
minimimåttet på rekryternas längd kan höjas. Härifrån går
framställningen öfver till härens ställning i staten och inflytande på
kejsarrikets inre öden; brytningen under Septimius Severus skildras
utförligare: målet för dennes regering har varit att tillfredsställa
militärståndet, särskildt dess lägre grader, genom förmåner af flera slag,
samt att likställa Italien och provinserna. Här kommer förf. också
in på frågan orn penningnöden i riket och redogör i snabba drag
för guldutförseln genom handel och tributer samt kejsarnas
myntförsämringar. I teckningen af 200-talets strider inflätas
sammansmältningen af det romerska rikets skilda stammar och det äkta romar
folkets uppblandning och förvandling. Äfven de kristnas afvisande
hållning mot statslifvets uppgifter beröres, medan kristendomens
utveckling i öfrigt gifvetvis ligger utom ramen för föreliggande
undersökningar. Återstoden af uppsatsen gifver i hufvudsak en
redogörelse för Diocletianus’ och hans efterträdares nydaningsarbete i här
och stat — en omdaning som stärker riket för en tid framåt, men
som tillika ålägger dess befolkning personliga och ekonomiska bör-
23 Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
