Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vårt senaste Utopia. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 VÅRT SENASTE UTOPIA
ven i tlera omgångar — vissa partier ha förut publicerats
såsom artiklar i Tiden — och innehåller en mängd
upprepningar och ej så få motsägelser. Vetenskaplig precision kan
heller icke begäras i ett dylikt mera populärt hållet arbete
om politiska dagsfrågor. Det är därför nödvändigt att på
förhand reservera sig mot möjliga missförstånd och lämpligt att
begränsa sig till själfva hufuudtankegången i boken,
Steffens Utopia har, såsom alla andra lyckostater,
naturligtvis till främsta uppgift att helt afskaffa fattigdomen. Icke
genom att afskaffa motsatsen, rikedomen, den genialiskt enkla
lösning, som bjudes oss i ett annat nyligen utkommet arbete
rörande dessa frågor (I. Flodströms »Fattigdom och rikedom»,
omnämnd nedan under Dagens frågor). Steffen har tvärtom,
såsom ofvan påvisats, skarpt understrukit nödvändigheten af
mycket stora skillnader i inkomster, hvilka idealiska former
samhället än iklädes.
De ekonomiska grundvalarna för det Steffenska
framtidssamhället skola utgöras af en politik, som går ut på att fastslå
vissa minimistandards i fråga om uppfostran,
bostadsförhållanden, inkomster och lefnadsvilkor öfver hufvud. Dessa
skola upprätthållas dels genom statens egen direkta
verksamhet, dels genom en lagstiftning, som fastställer minimilöner
o. dyl. Fattigvården afskaffas. De, som ej vilja försörja sig
själfva och de sina i enlighet med samhällets minimikraf,
skola botas från denna moral insanity »såvidt vetenskap,
humanitet och social organisation det mäktar». De obotliga får
samhället dra försorg om liksom om sina fysiskt sjuka. När
yrkestiggaren lyckligen kommit öfver försöken att »bota»
honom, är han sålunda väl försörjd i den Steffenska staten.
Samhället skall dels äga produktionsmedel i lämplig utsträckning,
dels reglera produktions- och egendomsanvändning, så att
för-värfslifvet tvingas att inrätta sig i enlighet med de af samhället
fordrade minimistandards. Produktionen skall inriktas på
ätt främst tillfredsställa befolkningens primära behof af
födoämnen, kläder, bostäder o. s. v.
Det är gifvet att frågan, huruvida samhället skall kunna
uppfylla de fordringar, som sålunda ställas på detsamma, i
hög grad beror på dess organisation. Denna måste enligt
Steffen framför allt vara demokratisk och större delen af hans
bok kommer också att behandla demokratien och dess problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
