Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Populär etnologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 DAGENS FRÅGOR
franska forskares arbete blifvit dragna inom vetenskapens
arbetsområde. Genom att i allmänhet låta fakta tala för sig själfva har
författaren lyckats hålla sitt arbete fritt från de alltför vidtgående
hypoteser, som eljest gärna glida in äfven i de allvarligaste och
betänksammaste forskares undersökningar pä detta område. Villigt må
emellertid medgifvas, att ämnet verkligen i eminent grad äger
förmåga att ge den vetenskapliga fantasien luft under vingarna.
Tanken svindlar, då den söker sig tillbaka genom de geologiska
periodernas ändlöshet bort mot den tid, då människan, omgifven af
urvärldens fantastiska fauna, för första gången lyckades forma flintan
till ett redskap för sina behof och därigenom tog första steget fram
emot herraväldet öfver naturen. Inför ett perspektiv sådant som
detta känna äfven vi en fläkt af den oändlighetens ödsliga kyla. som
måste hafva berört dem bland det sextonde århundradets människor,
som till fullo fattade den kopernikanska världsbildens
revolutionerande betydelse. En af reformationstidens förträffligaste lärde,
Sethus Calvisius, beräknade i sitt länge berömda Opus chronologicum
med användande af den största lärdom och det utsöktaste skarpsinne,
att jämt 3947 år förflutit mellan världens skapelse och Kristi födelse.
Den moderna forskningen ställer andra siffror för våra ögon;
utvecklingsskeden, omfattande hundratusental af år, passera förbi oss, och
likväl måste vi söka oss ännu mycket längre tillbaka i tiden för att
finna de första spåren af mänsklig verksamhet på vår jord. Ingen
läsare kan undgå att fyllas af beundran för de forskare, som genom
sitt oförtröttade arbete kastat ljus öfver dessa hittills okända partier
af vårt släktes förhistoria; och med vemod måste man tänka
tillbaka på den svenske vetenskapsman, som mer än någon annan
syntes ägnad att på detta område häfda vårt lands häfdvunna
arkeologiska rykte: Knut Stjerna, hvilkens oväntade tidiga bortgång
vållade icke blott den svenska forskningen utan i minst lika hög grad
den internationella en svår, jå kanske i mångt och mycket
oersättlig förlust.
Det sista och till omfånget minsta af de föreliggande häftena
omfattar tvenne orienterande smärre uppsatser; den ena härrör från
den engelske forskaren Alfred Cort Haddon och behandlar etnologiens
systematik, den andra är författad af den berömde tyske
amerika-nisten Georg Seler och ger i anslutning till den amerikanska
vetenskapens arbeten en öfversikt af de resultat, som arkeologien uppnått
genom undersökningar af de kvarblifna minnesmärkena från
aztekernas och Inca-folkets kultur.
Såväl genom sitt innehåll som genom sin utstyrsel — och detta
senare moment är i skrifter, berörande etnologiska problem, där
illustrationsmaterialet ofta spelar en ytterst viktig roll, af den allra
största betydelse — intager den Hartmanska serien sålunda ett
hedersrum inom vår populärvetenskapliga litteratur, och det bör finnas
anledning att hoppas, att den från allmänhetens sida mötes med det
intresse, som den i alla hänseenden förtjänar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
