Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Norska flottans återupprättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norska flottans
återupprättande.
DAGENS FRÅGOR 137
Öfverallt omkring oss börja småstaterna vakna till
allt klarare insikt om vanskligheten af att i
nationella lifsfrågor sätta sin lit enbart till traktater. Det senaste årets
händelser hafva tydligt visat, huru nödvändigt det är för hvarje folk,
som vill lefva ett själfständigt lif, att i tid beställa om sitt hus. Och
de, som försummat att så göra, fmna sig plötsligt till sin
öfverraskning i sådan ställning, att endast kraftiga, ekonomiskt mer än
vanligt betungande åtgärder kunna råda bot för gångna års brist på
framsynthet. Man har ock börjat finna, att i nära förbindelse med
Sträfvandena att främja den nationella och ekonomiska utvecklingen inom
landet bör ställas ett framsynt arbete att trygga och bevara den
själfständiga ställningen utåt, och att ju högre de värden äro, som kräfva
skydd, dess större bör kraften och hågen vara att värna om dem. Därom
har regeringen i vårt grannland Norge i dessa dagar lämnat klart besked.
Det förslag till flottans återupprättande, som tillställts norska
stortinget, har också bland de lager af norska folket, som inse vikten af
ett kraftigt, efter landets förhållanden lämpadt sjöförsvar, väckt stor
tillfredsställelse, om ock kostnaderna för dess genomförande komma
att kräfva betydande belopp.
Redan år 1896 uppställdes en ny indelning af den norska
sjökrigs-materielen, som afsågs blifva dels en »sjögående» styrka af 6
pansarbåtar, 6 spaningsfartyg samt 28 torpedfartyg, dels skärgårds- och
lo-kalförsvarsfartyg, nämligen några äldre monitorer och kanonbåtar
samt 32 skärgårdstorpedbåtar. Under åren 1897—1900 anskaffades
också 4 sjögående pansarbåtar, närmast att likna vid vår Äran-typ,
hvilka alltsedan dess utgjort den norska flottans kärna, kring hvilken
så småningom uppväxt ett ganska betydande torpedförsvar. Samtliga
pansarbåtar med ammunition m. m. inköptes från England; sedan år
1900 har någon vidare anskaffning af dylika fartyg icke ägt rum. En
af de bidragande orsakerna härtill torde varit, att flottans kraf under
flera år hållits tillbaka af landtmilitära försvarsministrar.
Det norska försvarsdepartementet har nu också ansett sig kunna med
följande ord inleda sin framställning till stortinget om en [-b}rggnads-plan-] {+b}rggnads-
plan+} och stora anslag för flottan: »Den norska flottans
stridsvärde har i betänklig grad successivt gått tillbaka, tills vi nu befinna
oss i den ställning, att vi måste tillgripa extraordinära åtgärder för
att så snabbt som möjligt få de värsta bristerna afhjälpta. Vi stå
inför nödvändigheten af ett sjöförsvarets återupprättande från dess
nuvarande tillstånd, som förvisso, hvad beträffar materielen, utan
större öfverdrift kan betecknas som förfall.»
Och så framlägges förslaget, som, hvad flottans personal vidkommer,
innebär att densamma skyndsammast skall uppbringas till den styrka,
som kräfves för bemanning af den nuvarande materielen, och som,
hvad fartygsmaterielen beträffar, är liktydig med en fördubbling af
antalet pansarbåtar och jagare samt en afsevärd utveckling af antalet
torped- och undervattensbåtar. Ty norska flottan bör enligt detta
förslag utbyggas till en styrka af 8 sjögående pansarbåtar, 6 jagare
och 40 torpedbåtar samt 12 undervattensbåtar. Regeringen anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
