Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 85
Goodtemplarorden såväl som blåbandsföreningen bar samma
kulturdräkt som de anglo-amerikanska sektrörelserna. De lade
ut på djupet af det svenska folkhafvet, alldeles som den
frikyrkliga verksamheten. Individens öfvertygande eller
omvändelse vardt ju också de nykteristiska sträfvandenas mål.
Därför blefvo de starkt individualistiska trots förbudskrafvets
anti-individualistiska karaktär. Men med denna utpräglade
individualistiska läggning fyllde nykterhetsrörelsen en synnerligen stor
uppgift. Den samlade upp skaror af folk, som kommit på sned
eller höllo på att komma på sned i lifvet genom spritmissbruket,
samt fostrade dem till själfkänsla, företagsamhet och
medborgar-sinne. Ej så få af dessa — liksom äfven en del af dem som,
ehuru ej själfva berörda af alkoholbrukets faror,, inträdde i de
absolutistiska sällskapen — nådde sedermera upp i den lägre
bourgeoisien. Och deras barn ha antingen stannat där eller också
tagit ett längre steg uppåt. Men just dessa gestaltningar gåfvo
åt nykterismen tendenser att bli en rörelse, inom hvilken den
lägre medelklassen förde tonen.
Utrymmet tillåter \>ss ej att ens försöka ge en redogörelse
för huru politisk radikalism och folkbildningsentusiasm drefvo
särskildt ordnarna att vända sig nedåt i samhället och huru
unga arbetare, som voro ordensmedlemmar, togos fatt af
fackföreningarna, hvarifrån de förde till nykterhetslogerna
befruktande inflytelser af demokratisk och socialistisk åskådning. Dessa
och andra förhållanden ha ledt till, att inom den del af
nykterhetsrörelsen, som uppbäres af ordnarna, det socialpolitiska
momentet alltmer skjutes i förgrunden, ehuruväl det individuella
öfvertygelse- och räddningsarbetet energiskt nog fortsattes. Hela
verksamheten har emellertid blifvit ett samhälls- och i någon grad
äfven ett klassträfvande, hvarifrån de ekonomiskt bestämda
personliga intressesynpunkterna förefalla vika undan. Naturligtvis
hindrar ej detta, att den alltfort bidrar till ståndscirkulationen.
Detta uppåtstigande har dock i viss mån antagit en annan karaktär.
Det är mindre det vertikala framåtskridandet inom samma
yrkes- eller näringsgren, från lönearbetarens till tjänstemannens eller
företagarens, från den oansenlige handtverkarens till fabrikörens.
En hel del sådana flyttningar äga visserligen fortfarande rum,
men tendensen växer allt starkare i riktning af flyttning från
lönearbetarens och hans vederlikars position till politiska och
intellektuella verksamhetsområden. Äfven där sammanfalla dock lefnads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
