Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 E. H. THÖRNBERG
ningens och bildningens grundvalar. Numera träffa vi inom samma
organisationer en talrik och städse växande grupp af akademiker.
Men flertalet af dem har utgått ur nederklasserna, och detta
delvis i kraft af samma uppflyttningsrörelse, som strax skall
närmare behandlas. Den svenska arbetarrörelsen hade ju redan
i sitt tidigare skede minst ett par namn från de öfre klasserna.
Länge nog voro dock inflyttningarna dit från de högborna,
besuttna och bildade klasserna rentaf sällsynta- De senare åren ha
ju bevittnat en jämförelsevis liflig sådan tillslutning, om hvars
efterföljd och inflytande det ännu är alldeles för tidigt att döma.
Om dessa tre hufvudgrupper af svenska folkrörelser gäller
emellertid ej blott, att deras medlemsrekrytering företer en stark
social enhetlighet. I hart när samma grad kan om dem sägas,
att de befordrat och befordra hvad vi efter Thorsten
Ruden-schiöld vant oss kalla ståndscirkulationen. Denna sida i samma
rörelsers inflytanden öfver vårt land och folk är ju förklarlig
nog. Först och främst framträder den i viss mån inom alla
länder, som genomlöpt kast- och ståndsväsendets stadier och
befinna sig i den moderna och fria klassbildningens period.
Vidare har i all synnerhet öfver frikyrko- och
nykterhetsströmningarna legat det anglosachsiska kynnet, hos hvilket den
demokratiska andan är förenad med djärf företagsamhet och
förmåga af fritt initiativ. Och än mer torde det betyda, att här
verka samma rörelser i ett land, hvarest sedan århundraden
upp-flyttningen från samhällsklass till samhällsklass försiggått lifligare
och i större utsträckning än uti något annat europeiskt land.
Hvad är nu det utmärkande för dessa öfre klasser, till hvilka
uppåtstigande! skett? I regel, kan man säga, är det dels en
bättre ekonomisk ställning, dels en intellektuell utveckling, som
medför sysselsättningar och lefnadsvanor, höjda öfver de klassers,
hvarifrån uppåtstigandet ägt rum. På skilda vägar har inom
de olika rörelserna denna uppåtflyttning försiggått.
Inflytelserika blefvo de frikyrkliga strömningar, som under
1820- och 1830-talen kommo till Sverige från England. När de
nådde oss, var där ute den industriella revolutionen i det
närmaste fullbordad. Den inan, som var en af Pioniärerna
för den svenska frikyrkorörelsen med anglo-amerikanskt
ursprung och intog en märkesställning inom dåtida svenska
nykterhetssträfvanden, representerade i eminent grad maskinen
och fabriken. Han kom nämligen hit med den första ångmaskin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
