Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ernst Josephson och Strömkarlen. Ett fragment ur ett konstnärslif. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 KARL WÅHLIN
år tillbaka, och jag blef så vänligt emottagen, och de kommo så väl
ihåg mig, att jag blef både förvånad och rörd. Den yngste gossen,
han är väl fem år, som jag således aldrig haft den äran att känna,
gallskrek och sprang upp i skjortan och ropade att han ville se
Josephson. Här är vackert som förr, men mycket moderniseradt, de
gamla stugorna äro till en stor del nedrifna. Klockarn har nu
blifvit en framstående man i församlingen och har en hel del
kommunala uppdrag, postmästare, ordförande, kyrksångare, skollärare,
godsägare, bankföreståndare m. m., han är verkligen en ganska
skarpsinnig karl och vänsterman, så vi komma godt öfverens. Malla, äldsta
dottern, är i Kristiania och studerar till lärarinna. Lina, den andra,
är på sätern med kreaturen. Knut, pojken som låg vid bröstet när
jag var här sist, är nu en rasker yngling. Tillkommit sålunda efter
min afresa Kristina och Olava samt slutligen den redan omtalade
lille Otto, alla snälla och väl uppfostrade varelser. Svinet är den
enda odygdiga på gården här, ty han rullar sig i smutsen och biter
barnen i benen, och det får han inte! Tuppen och hönorna äro icke
af någon framstående skönhet, men de värpa bra, d. v. s. hönorna.
Man stiger upp i tid på landet, klockan är ännu bara half sju på
morgonen, och ändå har jag varit ute och spatserat i två timmar.»
Om sitt arbete och sin dagordning förtäljer han i nästa bref
till systern, den 13 juli:
»Nu har j.ag byggt mig ett litet hus vid forsen, och där målar
jag efter naken modell i blänkande solsken. Få se hur det går, det
är en kinkig uppgift, men mycket intressant. Det är otroligt hvad
tiden slinker undan, man vill hinna så mycket mer än man
verkligen hinner.
Här går lifvet sin lugna gång, mat finnes visserligen, men
omväxlingen är icke stor. Du skall få höra. Kl. */» 8 på morgonen ägg
och kaffe. Kl. 2 någon mjölksoppa, spickekött eller laxörret, alltid
detsamma. Den enda lyx som bestås är verkligen öl till middan,
kvällen vattgröt eller bara smör och bröd och ost. Se där allt!
Men jag tänker inte på maten, och den som är bekommer mig väl,
för öfrigt är luften så födande att jag blir tjock ändå.»
Samma dag skref han följande utförligare bref till Ludvig
Josephson:
»Du kan inte tänka dig något härligare än detta! —
Jag har byggt mig ett bo uppe vid forsen, och i vattnet har jag
naken modell och sträfvar och gnor med penslar och knifvar för att
gifva mitt intryck åt duken. Det är ett allvarligt arbete om man
vill bli konstnär och icke nöja sig med krämarekonst, svårare för
hvarje dag, och så kommer brödbekymmer i bakgrunden, men det
ger jag fan, bara jag kan bli konstnär, det är det enda jag har att
lefva för i detta lifvet, om jag undantar allt hvad som hör till
frihetsrörelser, det intresserar mig mycket! Har du följt med i tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
