Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dalakolonien i Jerusalem. Af Erik Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 ERIK AURELIUS
sympatier bland den muhammedanska befolkningen, men hade
på annat håll icke så litet svårigheter: en fientlig stämning mot
de inflyttade uppstod och höll i sig hos egna landsmän — den
amerikansk-presbyterianska-missionen — och blef den grumliga
källan för allehanda förtal och misstänkliggörande.
Men låt oss, för att gå vidare i historien, lämna kolonien i
Jerusalem ett ögonblick. Ett par af dess medlemmar reste 1894
öfver till Amerika, där de stannade kvar i två år. Dessa kommo
nu att bli förmedlarne för nya tillskott till den jerusalemitiska
kolonien. Förloppet därvid var följande. En svensk f. d.
sjöman trån Bohuslän O. H. Larsson (»Hellgum») hade slagit sig
ned i Chicago och där bildat ett litet religiöst samfund af
svenskamerikanare. Hans hustru var från Nås i Dalarne; med henne
hade han ock farit öfver till hennes hemsocken på besök och
äfven i detta »lugna hörn» med sin väckelsepredikan
åstadkommit en religiös rörelse. Där blef hänförd anslutning, men
äfven starkt motstånd. »Den nya läran» — säger min
sagesman — »slog djupa rötter i mångas hjärtan, och bespottande och
förakt blott härdade dem att stå ännu fastare på sin trosgrund.»
Efter två års vistelse i Nås, där en religiös sammanslutning på
omkring 40 medlemmar så kom till stånd, reste Larsson tillbaka
till Chicago, och i flera år uppehölls liflig korrespondens mellan
denna Nås-krets och Larssons församling i Chicago.
Jag nämnde, att ett par kolonister från Jerusalem rest öfver
1894 till Amerika. De väckte uppmärksamhet och tidningarna
innehöllo artiklar om dem och deras samfund. En af dessa
artiklar uppmärksammades inom den nämnda svensk-amerikanska
församlingen, man fann att »principerna stämde öfverens med
ens egna» och man uppsökte då de jerusalemitiska amerikanarne
med resultat, att till Nås kom underrättelse, hurusom man
träffat trossyskon och tänkte inom kort följa med dem till
Jerusalem. I Nås mottogs budskapet af de flesta med glädje, de
beslöto att sälja hvad de ägde och fara, också de, till Jerusalem.
En del afskräcktes och drogo sig nu undan från det hela. Detta
hände tidigt på året 1896. Från Nås bad man vännerna i Chicago
att få någon till hjälp för öfverresan; så snart
svensk-amerika-narne kommit öfver till Jerusalem och ordnat sig där, skickades
också två, J. Eliahu och O. H. Larsson, hvilka anlände till Nås
i maj 1896. Under tiden hade försäljningar af egendom
verkställts och det rustades nu ifrigt för den långa resan. Tidigt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
