Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En inledning till religionshistorien. Af Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN INLEDNING TILL RELIGIONSHISTORIEN 475
På en eller annan punkt kunde man möjligen önska, att
författaren i någon mån utvidgat sin framställning. Så hade det
exempelvis synts mig önskvärdt, att han vid behandlingen af
stamheroernas betydelse inom kulten ägnat någon
uppmärksamhet åt den betydelsefulla kategori af figurer, som
Söderblom i en för ett par år sedan publicerad, synnerligen
intressant uppsats sammanfattat under beteckningen »de primitiva
folkens allfäder». Dessa gestalter, hvilkas ursprung torde vara
att söka på ett stadium, då ännu hvarken offer eller själakult
utvecklats, äro utomordentligt betydelsefulla, särskildt genom
den förbindelse, i hvilken de stå till de hos de primitiva folken
vidt spridda mysterierna — något som Söderblom i sin ofvan
omtalade uppsats med mycket skarpsinne framhållit. Åtskilliga
eljest svårtolkade gestalter inom såväl de primitiva som de
högre utvecklade folkens religiösa system ställas i sin riktiga
belysning först genom att inordnas bland dessa ur- eller allfäder
— sålunda, för att välja ett af Söderblom anfördt exempel,
den kinesiska statsidéns individualiserade representant, Schang-ti,
»kejsaren i höjden» — och i betraktande af dessa
förhållanden hade det varit till fullo motiveradt att ägna nämnda figurer
något omnämnande.
En annan detalj, där författaren möjligen kunde hafva gått
tillväga på i något hänseende annat sätt, än hvad som skett,
är vid valet af material. Det har redan i det föregående
fram-häfts, att stoffet i allmänhet är sammanställdt med mycken
omsorg; men hvad inan knappast kan undgå att reflektera öfver
är, att det nästan undantagslöst är hämtadt från exotiska
länder. Författaren har däremot nästan helt och hållet förbigått
det rika och intressanta material, som föreligger från våra egna
trakter. Det är visserligen sant, att när det gäller att belysa
allmänna problem, gör materialet lika god tjänst, hvarifrån det
än är hämtadt. Men i betraktande af, att en af
hufvudafsik-terna med föreliggande arbete är att hos*den stora
allmänheten väcka intresse för religionshistoriska problem, torde det ej
vara alldeles likgiltigt, hvar exemplen äro lokaliserade. Man
erfar aldrig samma intresse för berättelser om seder och
bruk hos exotiska folkslag som för skildringar af ännu
kvarlefvande reminiscenser från det primitiva stadiet hos egna
landsmän. Hvem skulle kunnat undgå att känna sig intresserad,
om författaren vid sin skildring af förhållandet mellan männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
