Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bilaga. Flottans ekonomiska förvaltning (J. E. Dahlin och Redaktionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILAGA 459
När därför artikelförfattaren ger mig rätt i min mening, att det
skulle behöfvas en mera effektiv ledning af flottans ekonomiska
förvaltning, men endast finner detta utgöra en »förkrossande dom» öfver
min egen verksamhet, gör han sig skyldig till detta missförstånd.
Han förbiser näml., att det civila elementet i marinförvaltningen
enligt dennas organisation hvarken intagit eller kan intaga någon ledande
ställning, hvadan hvarje personlig anklagelse för bristande effektivitet
i den civila ledningen är en ren orimlighet. Han glömmer, att
ma-rinförvaltningen alltid varit och är ett kollegium, där den civile
ledamoten så godt som ingenting förmår utan understöd från öfriga
ledamöter och numera ytterst af den ensambeslutande chefen. Han
tyckes ej veta, att intill år 1909, då den civile ledamotens ämbete
delades på två, han under en period af den kraftigaste utveckling
för vår marin intagit en oskäligt betungad tjänsteställning; att ändock
på hans initiativ nyttiga reformer vidtagits, liksom det icke kan
nämnas ett från någon annan framkommet initiativ med lifsmöjlighet
uti sig som från hans sida rönt motstånd; att han så godt som
hvarje år från 1900 framlagt och jämväl vunnit marinförvaltningens
understöd för förslag rörande organisationen i syfte att bereda
förstärkning åt det civila elementet eller skapa en enhetlig individuellt
ansvarig ledning af marinens ekonomi, fastän förslagen ända till det
år 1906 framlagda ej lyckats bana sig väg till riksdagen; samt att
inför dessa förhållanden det nu hörda talet, att han bort ingripa
jämväl i sådant, som obestridligen legat utanför hans eget
kompetensområde, endast är att anse sorn uppenbar oreson.
Hade artikelförfattaren tagit hänsyn till detta, skulle hans
»förkrossande dom> nog hafva riktats åt annat håll.
Artikelförfattaren upprepar herr Tenows oriktiga framställning
angående marinförvaltningens likvidsammandrag och hans beskyllning
mot ämbetsverket för klandervärdt dröjsmål med yttrande öfver ett
»förslag» till ändrade bestämmelser om öfningskostnadernas
fördelning. Båda äro vederlagda i mitt tryckta föredrag.
En ej ens af herr Tenow använd insats i kritiken mot
marinförvaltningen har artikeln gjort med sin anmärkning, att »förslagen om
marinintendenturkårens omorganisation bragts på fall just genom
marinförvaltningens (eller dess civilafdelnings) motstånd». Själfva
faktum är nog riktigt. Men det hade bort upplysas, att blott ett sådant
förslag utarbetats och detta af en — på mitt initiativ tillkommen
— kommission, för hvilken dock i sjöförsvarsdepartementet utfärdats
ett direktiv, som i så hög grad bortskymde de af mig angifna och
jämväl af Kungl. Maj:t godkända riktlinjerna för arbetet, att det därur
framkomna förslaget i marinförvaltningen icke kunde understödjas
samt, när det efter ett års hvila ändock frambärs till riksdagen, där
underkändes på skäl som marinförvaltningen anfört.
Vilseledande är uppgiften om den långa tid »marinförvaltningen
behöft» för att yttra sig öfver remissen å det betänkande, som den
15 nov. 1910 afgafs af de för förenkling af marinens
räkenskapsväsende tillsatta sakkunnige. Detta betänkande innehöll näml. två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
