- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
428

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De norrländska statsdomänernas koloniserande. Af Harald Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428 HARALD SJÖBERG

deles för litet arbete, särskildt i odling och häfd, hunnit
nedläggas, för att de skulle ha utsikt att äga bestånd som mera
själfständiga lägenheter. Genom allehanda prestanda till stat
och kommun skulle de med säkerhet råka i lägervall och, utan
skydd af ofria grunden, för gäld öfvergå till helt andra
personer, än man ursprungligen afsett hjälpa fram, och dessa andra
skulle kanske ej ens bosätta sig på torpet-hemmanet, utan sköta
det i sambruk med ett eget ställe. Endast de torp, som vid
försökstidens utgång eller därefter visat sig blifva fullständigt
bebyggda, uppodlade och häfdade och där belägenhet och
odlingsläge garantera fortfarande besutenhet, bör möjligen
medgifvas en mera tryggad framtida besittningsrätt, om man
opartiskt och i stort ser på det allmännas gagn och bästa och ej
enbart på kronoskogsintresset; detta senare måste nämligen gifvet
bli lidande genom en dylik åtgärd med markuppdelning och
styckning och däraf föranledd försvårad skogsförvaltning.

Det är dualismen i författningen för dessa upplåtelseåtgärder,
som dragit skogstorpssaken i sär eller på sned. Det finnes
kronoparker utan en enda fläck tjänlig för odling och
nedsättning, men där bevakning och vård äro af nöden; andra åter
med riklig tillgång på odlingsmark och slåttermyrar, men där
förstärkt bevaknings- och arbetspersonal är obehöflig
(kronojägare och extra bevakare kunna nämligen bo därinom eller i
närheten, och större byar därinvid lämna all den haridtlangning,
som behöfs). Båda dessa slag af kronoparker — förvisso
huf-vudparten — hafva varit undandragna möjligheten af
skogstorpsbildning; och de äro fortfarande antingen (såsom det förra
slaget) ur räkningen, enär nyaste bestämmelser lägga
hufvudvikten vid områdets uppodling, utveckling samt bebyggande och
till garanti härför fordra t. o. m. jordbrukskunnigas intyg, eller
(beträffande det senare slaget) utan någon som helst betydelse
och nytta för statsskogintresset.

Skola därför nedsättningarna å kronoparker i en framtid öfvergå
till själfständiga hemmans- eller småbruk — och nya
förordningar peka mer och mer dithän — då böra äfven områdena
utläggas från början med detta mål för ögonen. Utan att alls
skatta åt kolonat å la Koskivara eller Alträsk om 100-tals
lägenheter i samfällighet, kan man alltså säga, att de endast böra
upplåtas i gynnsamt läge, å bördigaste odlingsjord och så vidt
möjligt i mindre kolonat om 3-4-5 st. till stöd och hjälp inbördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free