Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Förenta staternas immigrationsproblem. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNAS IMMIGRATIONSPROBLEM 409
rättigadt klagomål öfver att en del af dem alltför tidigt bli
medborgare och som sådana omslingras af korruptionsväsendets
polyparmar. Dock får man i det hänseendet ej glömma
Bryce’s utsago, att många ha en benägenhet att skylla rötan i
det politiska och kommunala lifvet på immigranterna, alldeles
som man ger katten skulden för de sönderslagna kärlen i köket!
En omständighet, som länge tilldragit sig stark
uppmärksamhet, är denna: nativiteten bland de invandrade är högre
än bland de infödde. Särskildt skarpt framträder den
skillnaden i Nya Englandsstaterna: i Massachusetts har man t. o. m.
sökt påvisa en nära tre gånger högre fruktsamhet hos de
immi-grerade än hos de hemmaborna kvinnorna inom samma
åldersklasser. Nativiteten hos öst- och sydeuropéerna är rikare än
hos västeuropéerna där ute. Hos de senare framträder för öfrigt
en allt starkare tendens till sänkning.
Gentemot immigrationen intaga amerikanarna tre ståndpunkter,
två extrema och en medlande. Först ha vi de rena
invandringsmotståndarna. Vi träffa bland dem, jämte de utpräglade
nationalisterna, antikatolikerna o. a., de stora
arbetarorganisationerna. De under 1880-talet stiftade förbuden mot invandring
af kinesiska arbetare och kontrakterade arbetare (»contra et labour»)
voro ju till stor del deras verk. Helt säkert ha de organiserade
arbetarna under de senaste tio, tjugu åren fått göra högst ogynnsamma
erfarenheter af konkurrensen med syd- och östeuropeiska
grofarbetare. Hur låg de senares aflöning i regel än ställer sig, när
den mätes med amerikanskt mått, innebär den dock, att deras
lefnadsstandard höjes här i Amerika. Och man förstår klart
nog, hvarför landsorganisationen — »the American Federation
of Labour» — utvecklar en energisk agitation, för att läs- och
skrifkunnigheten måtte göras till invandringsvillkor. Den andra
ståndpunkten erhåller sin bästa tolkning i satsen: den största
möjliga inflyttningsfrihet. Bakom denna verkar en
kombination af olikartade motiv. Här mötas den sentimentala
liberalismen och den amerikanska själföfverskattningen samt det
egoistiska intresset hos dem, som äro meddelaktiga i ångbåts- och
järnvägsbolagens, bankernas och andra företags förtjänster af
massinvandringen. Och i vidsträckt mån sammanfaller vissa
arbetsgifvares intressen med en oinskränkt invandring. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
