Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Förenta staternas immigrationsproblem. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNAS IMMIGRATIONSPROBLEM 405
blott sådan till buds, som kan brukas genom konstbevattning
eller med den moderna torrodlingsprocessen, och detta är för
öfrigt fallet inom ett begränsadt område. I östra staterna
erbjudes ju åt invandrarna jord, som öfvergifvits af
gammalamerikaner, då dessa flyttat in till städerna eller utåt västern —
sålunda se vi i Nya Englandsstaterna gärdar, hvilka ägts och
odlats af puritanättlingar, släktled efter släktled, numera besittas
och brukas af franska kanadensare, irländare, polacker, italienare
och andra. Men dylika sträckor ha sina gifna gränser. Bryce
framhåller visserligen i sin nya upplaga af »The American
Commonwealth» (jfr Svensk Tidskrift h. 5 sid. 383), att
fortfarande efterfrågan råder efter »unskilled labour» (icke
yrkes-utbildad arbetskraft). Men vi skola strax fmna, att tillgången
på just sådan arbetskraft till följd af immigrationen för
närvarande anses alltför stark. Och den utveckling till en mera
utsträckt förädlings- och tillverkningsindustrien verksamhet, som
förutsäges snart bli nödvändig för det amerikanska näringslifvet,
kan ingalunda väntas vidga behofvet af grofarbetare.
Under året l juli 1909—30 juni 1910 medförde invandringen
från skilda länder till Förenta staterna en folktillökning på 880,000
själar. Tar man hänsyn till den inhemska nativiteten, så kan
man ju säga, att denna tillväxt genom inflyttning i och för sig
inte är oroväckande. Men härvidlag kommer det mycket mera
an på kvaliteten än kvantiteten. — Applåder skola nog smattra
inom den amerikanska församling, som hör en talare framföra
de hvarken djupsinniga eller originella satserna: »Vi äro alla
immigranter i detta land. Några kommo med »the Mayflower».
Resten har kommit hit med andra fartyg.» Men i regel skall
åtminstone det stora flertalet inom samma församling skarpt
nog urskilja de immigranter, som kommit, från dem, som komma.
Och en liknande Urskillning måste likaledes göras mellan de
olika kategorierna i de nu invällande immigrantvågorna. Just
genom denna Urskillning har invandringen blifvit det
utomordentligt komplicerade problem, det i dag är.
Spåren af 1840—70-talens västeuropeiska invandrarehärar
försvinna alltmer. De ännu lefvande massorna bland dem ha ju
i väsentlig mån amerikaniserats. Vissa gamla svenska farmare
ute i Minnesota, lowa, Nebraska o. s. v. kunna sålunda ha svårt
nog att reda sig med engelskan; men detta hindrar ej, att deras
lifssyn, vanor och arbetsmetoder blifvit helt och hållet ameri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
