Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Förenta staternas immigrationsproblem. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA^ IMMIGRATIONSPROBLEM 408
genomsnittlig typ; därefter kommer ett negerkvarter och
sedermera en remsa bebodd af gammalamerikaner. Söderut utveckla
kineserna sitt genuint östasiatiska lif i grannskapet af ett
grekiskt samhälle, hvilket omfattar vandringskrämare, olika slags
grofarbetare, skoputsare, uppassare, vissa brottslingselement, men
ännu talrikare framåtsträfvande krafter. Motsvarande taflor af
rik etnisk brokighet erbjuda Chicago samt, i viss utsträckning,
både Boston och Filadelfia. I nordöstra Peniisylvaniens
antra-citkoldistrikt talas på fackföreningsmötena sju, åtta olika
tungomål, och grufarbetareförbundets stadgar äro tryckta på sexton
språk. Mångfaldiga dylika exempel kunde anföras. Och den
ort, som inte får glömmas, är Pittsburg, hvars utveckling till
ett af världens främsta industrisamhällen innesluter historien
om västeuropeiska immigranters uppåtstigande från de lägsta
arbetsgraderna till högre, medan dessa lägsta grader fyllts af
polacker, italienare, littauer, kroater, serber, slovaker, tsjecker,
magyarer o. a.
Världshistoriens mäktigaste folkvandring sedan medeltidens
midt har under de sjuttio åren från 1840 till 1910 tillfört
yankee’s land omkring tjugusju millioner människor, af hvilka
minst tjugu millioner för alltid kvarstanna!. Antagligen komma
siffrorna från 1910 års folkräkning att utvisa, att af unionens 92
millioner invånare mer än en sjundedel äro invandrade och
öfver en tredjedel barn af utländska föräldrar. — För oss
svenskar har ju denna befolkningsrörelse sitt utomordentliga
intresse just därför, att den tog på allvar fart samtidigt med
vår massutvandrings egentliga början på 1840-talet. Som
bekant, ha sedermera de båda rörelserna i regel följts parallellt
upp och ned — en parallellism, som klart åskådliggör, i
hvilken grad den svenska transoceaniska emigrationen är bestämd
af de ekonomiska konjunkturerna1, och hvilken samtidigt bildar
en ypperlig illustration till Svedelii karakteristik af svenskarnas
utflyttning öfver Atlanten »såsom en del af ett stort
sammanhang, ett stycke af ett allmänt, hela tidehvarfvet genomgående
folkslagens gemensamma verk».
1 Jfr G. F. Steffen: »Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i
Sverige och Italien.» Emigrationsutredningen, bil. XVIII, 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
