Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finska rösträtts- och valfrågor. Af Emil Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA RÖSTRÄTTS- OCH VALFRÅGOR 273
hade resultatet antagligen blifvit det, att majoriteten åtminstone
första gången enkammaren sammanträdde, då de borgerliga
partierna ännu icke hade en aning om socialismens makt och icke
hade kunnat värja sig mot dem, skulle blifvit socialistisk.
I fråga om det syfte, som man sålunda med det proportionella
valsystemet främst afsåg, nämligen minoriteternas och de små
meningsgruppernas skyddande, har systemet, som sagdt, icke
ledt till målet. Det var i detta afseende rätt karakteristiskt, att
ett stort affärsmannaförbund, sammansatt af personer från olika
partier och stödt af betydande finansiella resurser, icke alls
lyckades i sin sträfvan att bilda ett centerparti och därför äfven
vid de följande valen afstod från denna sin afsikt. Redan
förslaget om denna nya sammanslutning väckte animositet inom
de redan existerande borgerliga partierna: det svenska
folkpartiet, det ungfinska, det gammalfinska. När det kom till själfva
valet, hade kättarna helt beskedligt inrangerat sig hvar och en
i sitt gamla partis led. Och hvad partistyrelserna beslöto,
därefter hade alla att rätta och packa sig. Det är nu en gång så
med det politiska lifvet. Där finnes ingen plats för den
individuella meningen. Hvilket valsystem som än må komma till
användning, så blifva dock meningarna mer eller mindre
kollektiva; ett uttryck, ofta ett oriktigt extrakt af det konglomerat af
meningar, som förefinnes hos den stora allmänheten. Man må
trösta sig därmed, att det väl icke kan vara annorlunda i det
politiska lifvet, och allra minst må man tänka sig, att man genom
bestämmelser i en vallag kan åstadkomma en förändring i detta
afseende. Orsakerna ligga djupare än så.
Hvilket valsätt man ger företrädet, är i själfva verket af mindre
betydelse, än man i allmänhet föreställer sig. Det afgörande,
som i sådant afseende träffas, kan vara bestämmande för den
närmaste framtiden och de val, som därunder äga rum, och om
man gång efter annan ändrar valmetod och indelningen af
valkretsar, så kan man utan tvifvel, med aktgifvande på
partistatistiken i de olika landsdelarna, komma till det valresultat,
man åsyftar. Men om man icke sålunda lagstiftar i hvarje
särskildt fall, utan såväl valmetod som distriktindelning en längre
tid förblir beståndande, så komma resultaten efter hand att jämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
