Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska ingenjörers emigration till Nord-Amerika. Af Chr. Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA INGENJÖRERS EMIGRATION TILL NORDAMERIKA 259
så därtill, att Sveriges tekniska undervisning anses i kvalitativt
hänseende fullt betryggande såsom grundval för amerikansk
praktisk påbyggnad, samt att svensken påstås äga mer »brain»
än flertalet öfriga invandrare. Under normala konjunkturer
behöfver den svenske ingenjören ej länge söka arbete, och en
gång väl öfver tröskeln känner han sig snart såsom »barn i huset».
Ofta rentaf förbluffande ter sig beredvilligheten hos
arbetsgif-varen, när denne, utan att afvakta sökande med inhemsk
utbildning, resolut placerar den mer eller mindre språkstapplande
främlingen vid jobbet, ej så mycket i syfte att omedelbart få
se hvad han »kan» som med beräkning att få veta hvad han
»går för». Det är detta senare, som skall leda arbetsgifvåren
till en uppfattning orn, i hvad mån först och främst han själf,
därnäst landet i sin helhet kommer att draga nytta af den
»nye mannen». Och hvad särskildt svensken beträffar, är denne
ännu i det stora hela af amerikanen ansedd som en god och
trogen tjänare, a first class servant, som är väl värd sin lön och
det lilla dazu han någon gång gör anspråk på ur profitkassan.
Sedan introduktionen undanstökats, dröjer det vanligen ej
länge, innan vår ingenjör — ännu ha vi rätt att kalla honom
»vår» — befinner sig inför ett viktigt afgörande. Han kommer
till insikt om nödvändigheten af att bestämma sig för en viss
politik, beroende af huruvida han tänker stanna i landet eller
återvända hem. Det är här ej fråga om en svenska statens
stipendiat eller en i hemlandet existensgaranterad, halfofficiell
eller privat studieresande. Det är närings- och lycksökaren,
som denna studie gäller — emigranten, om man så vill, ehuru
han på detta tidiga stadium, trots sitt mer eller mindre
oryggligt fattade och kanske uttalade beslut, ingalunda ens själf vet,
om han är emigrant eller ej.
Det är egentligen endast tvenne hufvudvägar, han har att
välja på.
&
Den ena frestar med behaget af de stora och växlande
nyheterna; den är en sorglöshetens, kanske också en äfventyrens väg.
Den leder från ort till ort, från anställning till anställning,
ett par tre veckor eller månader i hvarje, hvarunder vår man
plockar åt sig det mesta möjliga af observanda, notiser,
blåkopior, kataloger och priskuranter; nöjer sig med
arbetsmarknadens lägsta eller näst lägsta betalning; lär sig språket »stykke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
