Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vår utrikespolitik och dess uppgifter. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR UTRIKESPOLITIK OCH DESS UPPGIFTER 251
rikesministern Trolle, att hvad vi hade att göra vore att »med
egna krafter och efter måttet af vårt folks ekonomiska
bärkraft söka häfda vår neutralitet och eventuellt försvara vårt
oberoende». Men han dolde ej, alt vid konflikter i vår
närhet omständigheterna kunde bli sådana, att »den allra
lojalaste neutralitet från vår sida ej godtages». I sitt genom
instämmande af ett flertal bland kammarens ledamöter åtföljda
svar använde hr Staaff ett uttryck, som måste anses
innebära anslutning äfven till den af utrikesministern antydda
begränsningen i vår neutralitetspolitik; han talade nämligen
om »Sveriges bestämda afsikt att, sä långt möjligt är,
upprätthålla sin neutralitet vid eventuella konflikter mellan
främmande makter». Det förbehåll de kursiverade orden
innebära saknades i hr Staaffs första anförande vid samma
tillfälle och får väl anses tillkommet som ett erkännande af den
bindande kraften i utrikesministerns resonnemang.
Uppriktig neutralitetspolitik med öppen blick för
otillräckligheten och vådan af stormaktsgaranti af denna neutralitet
och äfven för möjligheten af att den vid ett kritiskt tillfälle
ej godtages, utan att ett val mellan stridande parter då kan
af omständigheterna framtvingas — sådan är alltså den af
regeringen proklamerade och af representationen godtagna
riktlinjen för hvad vid berörda tillfälle kallades »Sveriges
allmänna utrikespolitik». Mot de risker ett nödtvunget
frångående af neutraliteten medför — för 100 år sedan ställdes
vi ett par gånger inför ett sådant ofrånkomligt val — torde
den enda garantien vara att söka i ett starkt neutralitetsvärn.
Det kommer an på statsmakternas omvårdnad om
neutralitetsvärnet, huru pass betryggande denna garanti blir;
fullständig trygghet kan nog aldrig ernås.
Till den invecklade »ententepolitik», som alltsedan den
fransk-engelska ententens proklamerande genom aftalet af den
8 april 1904 och fram till Potsdammötet i november 1910
med där inledda, ännu pågående rysk-tyska förhandlingar
karakteriserat det internationella läget i Europa, har Sverige
intagit den med tiden allt mer uppmärksamme iakttagarens
ställning. Ett par af dessa många ententer och aftal ha emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
