Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Norge och Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 DAGENS FRÅGOR
kallade gensagor mot alarmrykten, som först syntes i en norskfödd
korrespondents »skandinaviska bref» till flera tyska tidningar och som
kulminerade i samme mans, sedermera såsom icke-auktoriserad och
betänkligt missvisande eftertryckligt dementerade, intervju i »Berliner
Tage-blått» med norske statsministern Konow — en intervju, hvilken i
samma vefva följdes af en liknande, än mer sensationell och äfvenledes
dementerad, med krigsministern Bull. Att de intervjuade ministrarna
under hand uttalat sig något oförsiktigt om förhållandena i norra
Norge, torde ej på norskt håll betviflas, och skadan har väl
förvärrats genom korrespondentens färgläggning af deras uttalanden till
större öfverensstämmelse med hans egen uppfattning i denna
ömtåliga fråga. Oförsiktigheterna tyckas företrädesvis ha gällt motiveringen
af de åtgärder till det nordnorska försvarets stärkande, hvilka dels
redan vidtagits, dels ytterligare planeras af regeringen i Kristiania.
Denna lilla episod blef desto ömtåligare, som den inföll på en
tidpunkt, då förhandlingar pågå mellan Norge och Ryssland bl. a. i
Spetsbergsfrågan och dessutom riksduman till behandling fått
emottaga ett lagförslag om den nordryska fiskerinäringens upphjälpande,
hvilket berör ej blott engelska, utan äfven norska fångstmäns
intressen l dessa farvatten. De lokala ryska myndigheternas något
hård-händta ingripande mot norrmän i farvattnen vid Novaja Semlja och
på Murmanskusten höra äfven till episodens förhistoria, och dess
behandling i odelstinget kom att sammanfalla med Upphäfvandet af en
ryska fiskare sedan 1830, enligt § 40 i norska Finnmarkslagen,
tillkommande rättighet att »have tilhold i land», förskaffa sig agn m. m,
på vissa norska hamnplatser i Vårdö och Tanens socknar.
Motiven till Upphäfvandet just nu af dessa sistnämnda privilegier,
de s. k. »Kibergsrättigheterria», äro ej fullt klara. I den sedermera
dementerade intervjun med statsminister Konow framställdes åtgärden
som en »retorsion», ett motdrag mot den föreslagna utsträckningen
af Rysslands territorialgräns från 3 till 12 sjömil, och liknande
synpunkter ha äfven framkommit i några pressorgan i Finnmarken.
Propositionen i ämnet anger en annan orsak: det traktatsenliga vederlaget
från år 1838 för »Kibergsrättigheterna» hade genom ryska
myndigheters mot diplomatiska norska gensagor vidhållna tolkning blifvit
illusoriskt och rättigheterna själfva voro för de ryska fiskarena
tämligen betydelselösa samt af dem på sista tiden föga använda, hvaremot
deras existens innebar en uppoffring för norska fiskeriintressen.
Härtill fogade utrikesminister Irgens under debatten det praktisk-politiska
skälet, att det vore bättre att upphäfva dessa rättigheter nu än att
vänta, tills de måhända i en framtid komme att användas i större
utsträckning. Finnmarkens stortingsrepresentanter röstade emellertid
samtliga emot lagförslaget, därvid afböjande att inför öppna dörrar
närmare utveckla sina skäl. Af deras försiktiga antydningar i
odels-ting och lagting kan man dock sluta sig till, att deras tyngst vägande
skäl var motvilja mot att genom norskt initiativ rubba häfdvunnen
gemenskap mellan fångstmännen på båda sidor om gränsen samt
obestämda farhågor, att därpå kunde följa »retorsion» från ryskt håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
