Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska landskyrkors beskrifning. Af J. Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 J. ROOSVAL
förallt gäller landskyrkors beskrifning, visar sig det tyska
in-ventarisationsverket mindre efterföljansvärdt. I ett fall bör det
dock stå som ett lysande föredöme: i den entusiasm, hvarmed
det af statliga och kommunala myndigheter omfattats. I det
praktiska Tyskland anses det icke för lyx, att riket äger en
redig bouppteckning öfver sina konstskatter, och det var en af
den tyska regimens första åtgärder i det eröfrade
Elsass-Lothringen att föranstalta en grundlig publikation öfver dess Bau-und
Kunstdenkmäler, som utfördes af den berömde prelaten och
konsthistorikern Franz Xaver Kraus och som i behandlingen
af det arkivaliska hör till den tyska inventarisationsiitteraturens
främsta prestationer.
De särskilda önskemål, som de svenska förhållandena medföra,
kunna emellertid kortast framhäfvas genom att som motivering
bifogas fde särskilda punkterna i det programförslag, som här
nedan gifves rörande ett svenskt konsttopografiskt verk :
1. Endast landskyrkor (indus, ödekyrkor och kyrkoruiner på
lands-bygden) medtagas. Detta är berättigadt i Sverige, emedan
landskyrkorna här äro af relativt mycket större intresse än
kontinentens bykyrkor. Sverige är från kristendomens början ett land
med stark bondekultur, landskyrkorna fingo från början en
betydande anpart af konstförrådet och ha i allmänhet behållit
sin gamla konst ojämförligt bättre än de ofta ombyggda och
nyut-byggda stadskyrkorna. Med inskränkning till landskyrkorna
kan inventariseringen fortskrida raskt, ty de byggnadshistoriska
problemen fordra vid dem icke så tidsödande forskningar som
vid stadskyrkorna. Publikationen blir härigenom också af en
idealisk homogenitet. Den kan lättare ekonomiskt möjliggöras,
eftersom landskyrkornas smärre mått tillåta mindre format å
boken och mindre kostsamma uppmätningar o. s. v.
Stadskyrkorna behöfva icke heller ur någon af de fyra synpunkterna
i så hög grad publikationens sköld som landskyrkorna. Det är
också att förvänta, att de småningom genom sin egen försorg
skola erhålla fullgoda publikationer. Västerås domkyrkas
beskrifning af Agi Lindegren är ett löfte i denna riktning, äfven om
noggrannhet och fullständighet bort vara något större. Hvad
beträffar frågan att medtaga äfven icke kyrkliga minnesmärken,
anser jag detta icke alls vara så af behofvet påkalladt, att den
försinkning och försvåring, som företaget därigenom skulle lida,
vore försvarad. Behofvet är som sagdt icke så stort, ty stads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
