Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svenska landskyrkors beskrifning. Af J. Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LANDSKYRKORS
BESKRIFNING
AV DOCENTEN J. ROOSVAL.
En i bokform afgifven beskrifvande förteckning öfver de
svenska kyrkorna och deras inredning har länge varit ett
önskemål bland konsthistorikerna: ingen fråga i den
inhemska konsthistorien kan nämligen lösas slutgiltigt, så länge icke
materialet är publiceradt. Äfven fornvårdens officiella
representanter måste lida af bristen på en svensk konsttopografi. De
äro skyldiga att vårda en egendom, som icke är bokförd, hvilket
medför stundom oöfverstigliga svårigheter i fornminnenas
skötsel. Ännu in i de sista åren har det ju händt, att medeltidskyrkor
jämnats med jorden. Det vaknande intresset för
hembygdskunskap skulle i hvar sockenkyrka finna den förträffligaste kärna
for historisk hembygdsundervisning, men i saknad af nämnvärd
litteratur står man handfallen. Dock icke endast ur historisk
synpunkt står k}nrkan som ett dödt kapital. Äfven ur
konstnärlig. De gedignaste gamla arkitekturer, de subtilaste
medeltida skulpturer stå så osedda, så verkningslösa som en fiol,
spelande af öfvernaturlig kraft de vackraste visor midt i en död
ödemark, där inget öra hör den, eller i en döfstumanstalt. Med
hjälp af en kyrkobeskrifvande bok, i hvars syfte äfven en smula
konstpedagogik inginge, skulle sinnena öppnas för de betydande
estetiska värden, som eljest konstarma landsbygder äga.
Om man förvånad spörjer, huru det då kan komma sig, att
detta fyrfaldiga behof icke för länge sedan fyllts i vårt högt
bildade land, så må det upplysas, att redan rätt många försök
gjorts i riktning mot behofvets fyllande. Redan 1600-talet gjorde
storslagna ansatser på detta område, som dock icke fullföljdes
af frihetstiden. Det från storhetstiden stammande
riksantikvarieämbetet tog på 1800-talet åter upp frågan. Under namn af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
