Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Reglementeringskommitténs betänkande. Af Seved Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGLEMENTERINGSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE 197
sedeslösa lefnadssätt en så demoraliserande inverkan på
befolkningen i allmänhet, då kommer hon att i det offentliga
uppträda med så grofva lockelser till osedlighet, då blifver hon,
såsom erfarenheten visat, så farlig för det uppväxande släktet,
att samhället med kännedom härom ej kan stå likgiltigt för
saken och låta det utan åtgärder från sin sida få fortfara.
Kommittémajoriteten finner en ganska stor parallellism råda
mellan den nämnda formen af samhällsoordning och det
egentliga lösdrifveriet (vagabondväsendet) och anser därför att båda
böra förenas under lösdrifvarelagens ansvarsbestämmelser. Mot
denna åsikt riktar reservationen sitt hufvudangrepp och menar,
att det är olämpligt att tillämpa lösdrifvarelag på dem som alls
icke göra sig skyldiga till vagabondage i egentlig mening.
Invändningen förefaller oss mera formellt än reellt berättigad. Om
samhällets lagstiftande myndigheter besluta att
helyrkesprostitu-tion med alla dess utmärkande drag såsom arbetsovilja,
förargelseväckande uppträdande, provokation m. m. skall
subsu-meras under lösdrifvarelagen och efter dess grundsatser
behandlas, då kan man väl invända mot det formellt oriktiga i
beteckningssättet men svårligen på denna grund göra någon
invändning mot samhällets reaktion mot det antisociala
fenomenet.
Alla kommitterade synas vara eniga om de förändringar, som
föreslås att vidtagas med afseende på strafflagen. Uti dess 18
kapitel och 13 § vill man hafva följande lydelse: »Sprider
någon ut skrift, målning, teckning eller bild, som tukt och
sedlighet sårar, straffes med böter eller fängelse. Sak samma vare,
om man sårar tukt och sedlighet genom annan gärning, som
är ägnad att väcka allmän förargelse eller medföra fara för
andras förförelse —–––-. Den som genom ord, tecken eller
annan gärning, på sätt som är ägnadt att väcka allmän
förargelse, uppfordrar eller inbjuder till otukt, varde, där ej
gärningen efter inom. l bör svårare anses, dömd till böter eller
fängelse i högst sex månader.»
Har man erkänt och antagit en sådan paragraf, så har man
ju gifvit ordningsmakten rätt att inskrida, där de straffvärda
förseelserna offentligen bedrifvas. Att i sådana fall, som
föranleda en fällande dom, afstå från den obligatoriska besiktning
och internering, som i så många fall är behöflig, synes mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
