Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staten som företagare. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATEN SOM FÖRETAGARE 175
ten, är det alldeles oundgängligt att motarbeta uniformiteten
och begränsa dess verkningar på alla sätt. Följden blir eljest
en försämring af landets ekonomi med tämligen
oöfverskådliga följder. Det må understrykas, att hvad som här säges
gäller statens ekonomiska verksamhet och att i den mån
sådana statsuppgifter kräfva särskild behandling med hänsyn
till sin natur, en skarp gräns måste dragas mellan de två
slagen af statens verksamhet — något som öfver hufvud taget
skulle bidraga att minska statsföretagens olägenheter.
En sådan punkt, som kräfver omläggning, är
kontrollsystemet. Kontroll är oumbärlig för enskilda företag lika väl som
för offentliga, men den måste i de förra främst vara en
real-kontroll, som undersöker de företagna åtgärdernas
lämplighet och, hvad utgiftskontrollen beträffar, särskildt om utgifna
medel kommit till bästa möjliga användning. Statens
finans-kontroll blir däremot, kanske i ovanligt hög grad hos oss,
en formalkontroll, som sätter sin ära i att beifra åtgärder
utanför vederbörande myndighets kompetens, äfven om de äro
vare sig betydelselösa eller t. o. m. realiter lämpliga;
däremot intresserar sig knappast någon människa särdeles
mycket för, om anslagna medel blifvit förnuftigt använda. Detta
gäller både statsförvaltningens egen kontroll genom
kammarrätten och riksdagens kontroll genom statsrevisorerna; på
grund af sakens natur excellera båda i att sila mygg och
svälja kameler. Följden af en sådan kontroll kan blott blifva
en, nämligen att ingifva förvaltningen den uppfattningen, att
allt är väl beställdt, om den blott lyder reglementet — en
sinnesförfattning, som hör till det betänkligaste ett ekonomiskt
företag öfver hufvud kan råka ut för. Den enda möjligheten
att råda bot på detta är en effektiv realkontroll från
regeringens sida, jämte vilja och mod hos regeringen att taga det
fulla ansvaret för sina underordnades handlingar.
Kanske ännu viktigare än ett ändradt kontrollsystem är
större handlingsfrihet för ledningen af de särskilda företagen.
Sådana föreskrifter som angående det tillåtna antalet eller
slaget af telefoner och statskalendrar eller rätten att för
statsmedel lägga en krans på en afliden ämbetsmans kista — som
bekant viktiga moment i svenska statens styrelse — skulle
väcka ett homeriskt löje inom äfven ganska anspråkslösa
enskilda företag. Skall kontrollen gälla iakttagande af gifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
