Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staten som företagare. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATEN SOM FÖRETAGARE
Man får gå tillbaka till 1600-talet för att fmna en tid, då
ekonomisk verksamhet i statens hand ägt en vikt som
i våra dagar. Så mycket mer af nöden är att försöka
underkasta dess förutsättningar och betydelse en opartisk
undersökning, om också — på en plats sådan som denna — ej
mer än en antydan om frågans hufvuddrag kan komma på
tal. För enkelhetens skull må därvid frågan om
kommunernas produktiva verksamhet alldeles lämnas åsido.
Till grund för krafven på statsdrift i stället för enskild
företagsamhet ligger väl, särskildt inom mera avancerade
kretsar, en önskan att tillförsäkra det allmänna en vinst, som
eljest skulle tillfalla enskilda. Därvid gäller det emellertid
först och främst att öfverväga, om öfver hufvud någon vinst
uppkommer, ty att utan vidare utgå från en dylik
förutsättning har man ingen rätt till. Praktiskt kan saken uttryckas
så, att staten lika väl som enskilda får betala ränta på
upp-lånadt kapital och att det statsföretag, hvari kapitalet användes,
lika väl kan ge mindre som mera än vanlig kapitalränta.
Resultaten utfalla ytterligt olika i de skilda fallen.
Riksstats-kommittén beräknar t. ex. 1908 års vinst för postverket och
telegrafverket till 10y2 resp. 62/3 %, men häri måste sägas
ingå väsentliga skattemoment; och statsbanornas —
visserligen i motsatt riktning exceptionella — resultat är efter deras
ingående beräkning blott l1/3%. Hur statens kapital som
helhet förräntat sig, får man icke veta förrän alla
statsräkenskaperna omlagts i öfverensstämmelse med den nya
riksstaten, men det må väl sägas vara mycket tvifvelaktigt om
statskapitalet i medeltal gifvit nämnvärdt större afkastning än de
4 % staten själf får betala i ränta. Från den enkla
synpunkten att det allmänna bör skaffa sig vinsten i stället för enskilda
12. Svensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
