Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Den nationalistiska anarkismen i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 DAGENS FRÅGOR
märksamheten öfver till den egendomliga nationalistiskt-anarkistiskå
rörelse i Indien, till hvars hänsynslösaste anhängare den unge
hinduiske studenten hörde.
Åt dem, som vilja taga närmare kännedom om denna ofta i
tidningarna omtalade och nästan lika ofta ytligt missuppfattade rörelse,
kan ingen bättre vägledare rekommenderas än ett till julen
utkommet engelskt arbete: Indian Unrest af Valentine Chirol, en af Times’
skickligaste medarbetare, hvilken där omtryckt och utvidgat de några
och trettio korrespondenser han i somras sände sin tidning under
en politisk studieresa till Indien. (Boken är utgifven 1910 på
Mac-millans förlag; 371 sidor, pris 5 sh.) Ghirol skildrar där på ett
mästerligt sätt »denna påbörjade revolt af en liten, men mycket
verksam minoritet, som å ena sidan ofta under en vädjan till den
västerländska demokratiens föredöme och sympatier döljer en
återgång till kastväsendets gamla tyranni och hinduismens värsta
vidskepelse och å den andra med den västerländska anarkismens mördande
metoder beväpnar den mest glödande österländska mysticism,
sammansatt i växlande proportioner af filosofisk transcendentalism och
degenerad sensualitet». Han söker äfven utreda förutsättningarna för
denna märkliga hinduiska tidsrörelse och lämnar därvid förträffliga
exposéer af undervisningsväsendets organisation i Indien, den religiösa
hinduiska renässansen samt den angloindiska regeringens med
växlande framgång krönta försök att förena en viss grad af lokal
själfstyrelse med omsorgen om upprätthållandet af den pax britannica,
som för nu öfverskådlig framtid är enda medlet att i Indien
förebygga allmän anarki. I Ghirols bok inskärpes den först af sir John
Seeley med öfvertygande kraft förkunnade sanningen, att Indien lika
väl som Europa är en värdsdel, ett geografiskt begrepp, och att man
därför ej kan tala om »en indisk nation eller indiska
nationalitets-sträfvanden». Rasskillnaden t. ex. mellan mahratter och bengaler är
större än mellan tyskar och portugiser, och i Europa finnes ej
motstycken i intensitet till de konflikter och kontraster Indien kan
uppvisa på det religiösa och sociala området. Ghirol följer nu den
moderna hinduiska nationalismens utveckling under stark påverkan af
ytligt uppfattade västerländska ideal och särskildt dess terroristiska
urartning under ledning af några fanatiska agitatorer — Tilak, Bepin
Ghandra Pål, Shyamji Krishnavarma m. fl. — hvilka under
åberopande af den hemska gudinnan Kali och andra blodtörstiga
gudomligheter i åratal fått under > t^ckfriheten den välsignades» hägn
öppet predika »småmord» på européer såsom rätta vägen till vinnande
af Indiens oberoende (s war aj) och som i detta syfte ej skytt att inför
det okunniga folket beskylla engelsmännen för att ha bragt både
pest, kolera, hungersnöd och andra landsplågor öfver Indien. De
utförliga citaten ur agitatorernas pressuttalanden äro synnerligen
upplysande och distansera de vildaste utgjutelser i europeiska
anarkistorgan. Som bekant har utsädet också burit frukt i en rad hemska
våldsbragder, hvilket omsider föranledt äfven en så ärlig västerländsk
radikal som lord Morley till energiskt ingripande för samhällsord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
