Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Det tysk-ryska närmandet vid mötet i Potsdam - Turkiska järnvägsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FHÅGOR 153
Ryssland den förra kontrahenten skall uttala sitt accepterande af
den ställning i norra Persien, Ryssland vann genom ententen med
England 1907, och den senare kontrahenten, Ryssland, skall formligen
uppgifva sitt motstånd mot Bagdad-järnvägens fullbordande ////
Bagdad och mot det internationella kapitalets anlitande för detta tyska
jätteföretag. Sannolikt kommer öfverenskommelsen äfven att stipulera
villkoren för en anslutning mellan Bagdadbanan och det
nordpersiska järnvägsnätet öfver Khanikin, ändpunkten för en ett stycke
norr om Bagdad åt nordöst planerad bibana från hufvudlinjen.
Betydelsen af denna öfverenskommelse är helt enkelt den, att
Ryssland separat gjort upp sina asiatiska mellanhafvanden med
Tyskland utan att fråga vare sig förbundsbrodern eller ententevännen
till råds, trots det att särskildt den senare har betydande intressen
i dessa nejder. Frankrike hade förut i tro att därmed göra
Ryssland till viljes motarbetat Bagdadbanans internationella finansiering,
England hade gjort detsamma för att frampressa godtagande af sitt
specialkraf, stadgande af uteslutande engelsk kontroll öfver den sista
sträckningen af banan, från Bagdad och ned till Persiska viken,
där England af hänsyn till Indiens trygghet vill vara faktiskt
ena-rådande. Att Rysslands separatuppgörelse med Tyskland under
sådana förhållanden varit en obehaglig öfverraskning i Paris och
London, är lätt att finna. Franske utrikesministern har emellertid
beundransvärdt hållit god min i elakt spel och tröstat sina
landsmän med att det rysk-tyska närmandet endast gagnar freden och
ej berör kontrahenternas tidigare allianser eller ententer på minsta
sätt. Sir Edward Grey har ännu ej offentligen utlåtit sig i saken, men
man kan förutse, att det nya parlamentets första session ej blir
många dagar gammal, innan motståndarna till hans persiska politik
interpellationsvägen låta höra af sig med anledning af hvad som
timat.
I det ekonomisk-politiska intressespel, som
oaflåt-ligen pågår mellan stormakterna, spela
järnvägsfrågorna en alltmera betydelsefull roll. Bekant är,
att den stora politiska kris, som under vintern 1908—1909 skakade
Europa och i hvars efterdyningar vi ännu befinna oss, öppnades
genom det tal i ungerska delegationens utrikesutskott den 27 jan.
1908, hvari grefve Aerenthal gaf en exposé af sin järnvägspolitik,
framför allt planen att genom sammanbindandet af det bosniska
och makedoniska järnvägsnätet genom en linje Uvats—Mitrovitsa (den
s. k. Sandsjak-banan) skapa en österrikisk utfartsväg till Egeiska
hafvet och bakom detta lät framskymta förhoppningen om en
sammanbindning äfven med det grekiska järnvägsnätet. Äfvenledes är
det en allmänt känd sak, att den österrikiska Balkanpolitikens
motståndare lifligt intressera sig för en Donau—Adria-järnväg med
föreslagen sträckning från Krajova i Rumänien öfver Radujevats
och Nisch till Kurschumljé samt därifrån alternativt öfver Pristina
Turkiska
järnvägsfrågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
