Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges försvar - »Rikets ekonomiska bärkraft»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRSVAR 81
punkt bäst kunna undvaras. Kanske oftare än man skulle tro,
får för öfrigt ett försvar, som är effektivt ordnadt om än dyrbart,
sin belöning genom att uppfostra och sporra till ökad energi
på samhällslifvets andra områden — såsom man trots allt måste
erkänna har skett i Tyskland — och i den mån så sker,
motvägas ökade försvarsutgifter af ökad förmåga att bära dem.
Med fullt erkännande af det värdefulla och i hufvudsak
mycket välordnade material, som kommittén med stor omsorg
hopbragt till frågans belysning, måste man dock säga, att den
nått sitt resultat genom en serie starka förenklingar af
problemet — tyvärr utan tydligt medvetande att så varit förhållandet.
Kommittén har utgått från, att landet tål vid just så stora
relativa utgifter som den sista mansålderns, och att alltså
utgifter, som i stort sedt stå i samma förhållande som dessa
till nationalinkomsten, icke öfverstiga den ekonomiska
bärkraften. Utgångspunkten är naturligtvis mycket oviss — den
kan vara felaktig i hvilkendera riktningen som helst — och
man skulle ha önskat, att kommittén insett och framhållit
detta, äfven om den i tillämpningen hade måst handla som
den gjort.
För kommittén har alltså problemet genast förenklats till
att betyda: hur stora försvarsutgifter kan svenska folket bära
utan relativt ökad ansträngning? Tydligen är detta i och för
sig en mycket viktig fråga.
Vid försöket att besvara den har kommittén emellertid gått
skäligen formalistiskt tillväga; den har i allt väsentligt
lämnat de nationalekonomiska synpunkterna åsido och blott hållit
sig till det, som för ögonen är. Dess beräkning af de för
framtiden möjliga utgifterna utgår helt enkelt från förhållandet
mellan den bevillningstaxerade inkomsten och statsutgifterna
under den undersökta perioden 1882—1909. Tydligen är detta
en osäker grund att bygga på af många skäl, men i djupare
mening därför, att den blott utgår från den faktiska
nationalinkomsten, icke från förutsättningarna för denna inkomst.
Det är ju nämligen tydligt, att blott de senare kunna ge
någon ledning för bedömande af nationalinkomsten i
framtiden. Om vi t. ex. uttömt våra malmförråd och öfverafverkat
våra skogar under den sista mansåldern och på detta sätt
fått en hög nationalinkomst, hade man ju däri anledning att
vänta en mindre inkomst i framtiden i stället för tvärtom;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
