Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikespolitisk öfversikt: En händelserik höst. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 UTRIKESPOLITISK ÖFVERSIKT
det ständiga inre käbblet och sorglöst trösta oss med den
numera afgjordt föråldrade maximen: »hvad angå oss Polens
affärer?» Ur denna synpunkt har måhända en utrikespolitisk
öfverblick öfver några af de märkligare bland höstens många
uppseendeväckande tilldragelser sin nytta som en erinran om att
förskjutningarna inom det hela jorden omfattande statssystemet
liksom den inrepolitiska utvecklingen i andra länder åtminstone
indirekt kunna påverka äfven vårt eget framtidsöde och att vi
därför mången gång läsa om för Sverige betydelsefulla
utvecklingsfaktorer, då vi med förströdd min genomögna tidningarnas
utrikesafdelningar.
När den urgamla monarkien i Portugal inom loppet af två
dagar — utan större offer af människolif än som plägar vållas
af en i »världspressen» på några rader affärdad ordinär
amerikansk järnvägsolycka — störtade samman som ett korthus, då
saknades som bekant icke röster, som i förenklad form sökte
inskärpa denna händelses världspolitiska betydelse som ett Mene
Tekel för det bestående litet hvarstädes. Republikanska
karikatyrer åskådliggjorde drastiskt för åtskilliga andra monarker,
hurusom Dom Manuels öde snart väntade äfven dem, och Jaurés
fann sig manad att högröstadt påminna ej blott Europas
monarkier, utan äfven dess »mer eller mindre borgerliga
republiker» om att »den frist de ännu ha framför sig är kanske
kortare än de tro». Republikens införande i Portugal uppfattades
på dessa håll med glad fatalism som ett naturligt led i en
na-turnödvändig rätlinig utveckling hän emot »folkets majestät» i
genom franska revolutionen en gång för alla helgade former
såsom det öfverallt förutbestämda, dess bättre snart nog hunna
slutmålet. En fördomsfri granskning af portugisiska
samhällsförhållanden torde emellertid visa det bristfälliga i dylika
generaliseringar och ytligheten i denna uppfattning, lika rigorös och
doktrinär som Calvins predestinationslära. Det vill exempelvis
mycken naivitet till för att i den portugisiska revolutionen se
»ett uttryck för folkets okufliga stolthet och tapperhet, som
blifvit historisk», såsom orden majestätiskt föllo sig i den
provisoriska regeringens första proklamation. »Majestätiskt» var
intet vid detta tillfälle, och massan af det »okufligt stolta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
