Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH DEMOKRATIEN 13
ögon långt mera berättigad än när afståndet mellan dem är
mindre. Hvad orsaken än må vara, är det ett
obestridligt faktum, att de rika och förnäma särskildt i England,
men äfven i Tyskland betraktas med helt annan beundran
och i helt annan grad framstå såsom ett föredöme för de
breda lagren än förhållandet är hos oss. Som en röd tråd
genom prof. Steffens skildringar af det engelska samhället går
en glödande indignation öfver engelsmannens oreflekterade
vördnad för allt hvad närmast högre klass företar sig och
hans försök att med möjliga eller omöjliga medel efterapa
»his better». Prof. Steffen befinner sig här i samklang med
sina engelska meningsfränder, sådana som t. ex. författaren
H. G. Wells och politikern C. F. G. Masterman; och ingen
som känner England kan bestrida riktigheten af själfva hans
iakttagelse. Tydligen framstår emellertid klasskillnaden
under sådana förhållanden som mer eller mindre berättigad,
ty lika visst som t. ex. den yrkeslärde engelske arbetaren ser
upp till och imiterar medelklassen, lika visst ser han ned på
den olärde arbetaren och bjuder till att socialt hålla honom
nere. Hur djupt rotad en sådan klasskillnad är t. o. m. i
ett så demokratiskt land som Danmark, får man en aning
om, då man hör, att ett af Köbenhavns största
industriföretag efter hvad det uppgifves ansett sig böra inrätta olika
matsalar för yrkesarbetare och grofarbetare.
En annan orsak till att klasskillnaden kännes mera här än
exempelvis i Danmark, är nog vårt stelare och mera
formella sätt. En dansk fabrikant eller ämbetsman språkar
otvunget i sin spårvagn om hvad som helst med sin granne,
det må vara en minister eller hjälpgumma; men en svensk
i samma ställning sitter allvarlig och högtidlig utan att se åt
höger eller vänster och skapar därigenom ett oafsiktligt men
mycket kännbart afstånd mellan samhällsklasserna.
Hufvudorsaken till känslan af klasskillnad och oviljan
däröfver ligger dock djupare, och jag tror man kan fmna den
i den relativa frånvaron af avancement inom yrket och den
bristande lusten därtill. En sträfsam arbetare sätter ofta sina
barn i elementarskola och låter dem sålunda stiga flera
pinnar på den sociala stegen; men de arbetare, som önska och
försöka att själfva rycka upp till en högre ställning inom sitt eget
yrke, äro efter allt att döma ojämförligt färre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
