Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK NUTIDSLITTERATUR.
551
men tidskriften blef emellertid af kort varaktighet, ty redan med 1893 års
utgång upphörde den efter att hafva utkommit i 30 häften.
I arbetet för den spanska kvinnans höjande i moraliskt, intellektuellt och
ekonomiskt hänseende, att tillkämpa åt henne en friare, mera oberoende
ställning, vidga sfären för hennes verkningskrets, utan att därvid gå till några
emancipatoriska ytterligheter, intager Senora Pardo Bazån ett framstående rum.
I detta ändamål har hon, bland mycket annat, grundat La Biblioteca de la
mujer, som af henne fortfarande redigeras. Af samlingen föreligger ett tolfte
band, innehållande förutom spanska originalarbeten äfven öfversättningar af
Stuart Mill, George Elliot, Bebel, madame de Girardin, madame de Stael
o. a., hvartill Senora Pardo Bazàn fogat många biografiskt-kritiska inledningar
af högt värde.
* *
*
Om än Senora Pardo Bazån kanske icke kan kallas en lärd, besitter hon
ett högt mått af allmänt vetande, förvärfvadt genom trägna och djupa
forskningar, utveckladt genom täta resor, personlig beröring och liflig skriftväxling
med vår tids yppersta män och kvinnor, en häpnadsväckande arbetslust och
en entusiasm för allt hvarmed hon sysslar, som gör henne till det litterära
lifvets centralpunkt i Spanien, där ingen kvinna — med undantag af
drott-ningen-regentinnan — är mera känd och uppmärksammad.
Hennes kritiska verksamhet präglas af en syn på tingen lika vid, som
hennes välde öfver de ämnen hon behandlar är stort, och skulle det rykte äga
någon grund, som förmälar, att hon umgås med planen att skrifva den spanska
litteraturens historia, skulle hon genom sin djupa och omfattande sakkännedom
därtill vara bättre ägnad än kanske någon annan nu lefvande spansk författare.
Hennes romandiktning är visserligen starkt naturalistisk, men fri från den
franska materialistiska åskådningen, varmt religiös och full af humor.
Inom sitt eget land är hon också högt uppburen, ehuru hon, på grund
af såväl sin naturalistiska tendens som ock af det oförbehållsamma sätt, hvarpå
hon uttalar sig i skilda ämnen, varit utsatt för häftiga angrepp, särskildt för sin
La Cuestién palpitante.
Men trots de olika åsikterna, som bryta sig skarpt i Spanien, har hon
äfven från motsidan blifvit objektivt bedömd och en naturalismens afgjorda
motståndare, sådan som augustinerpatern och professorn vid Escorial-kollegiet,
Blanco Garcia, har dock — månne vid minnet af hennes Francisco de Asis!
— gifvit henne vitsordet att vara en kvinna »som är en heder för sitt kön
och en ojämförlig stilist, som utan allt smicker kan kallas la Stael Espaflola.»
A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0557.html
