Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK NUTIDSLITTERATUR. __541
mål, som alltid ligger ett stycke utom beräkning. Såväl Mujer som Un drama
äro psykologiska studier af kvinnan, och den senare är högeligen intressant
genom den skarpa kontrasten mellan Carlistgeneralen Gurrea, en oböjlig
gam-malspansk typ, och Teodora, den ultra moderna parisiskan.
Utom den höga rang Dona Emilia Pardo Bazån intager bland nutida
spanska romanförfattare, är hon äfven såsom novellist icke mindre framstående.
Utrymmet medgifver icke här att närmare redogöra för dessa noveller,
som till ett femtio-tal stått att läsa i La Espafia Moderna, Nuevo Teatro
Critico med flera litterära organ. I bokform har en del utkommit 1892 med titel
Cuentos de Marin ed a, en del 1894 med titel Cuentos Nuevos, hvilken senare
benämning väl icke är så alldeles exakt, då somliga förut varit publicerade
och här framträda i en endast delvis förändrad form, en del, helt nyligen,
benämnd Ctr c o Iris uti Lopez’ Colecciön Diamante.
Scenen i dessa cuentos är ofta förlagd till Marineda, hvilket är ett
fin-geradt namn för La Coruffa, förf:s födelsestad.
Senora Pardo Bazan dokumenterar sig här som en novellist af första
rang i komposition, berättarkonst och stil. Det är inga underbara eller
ovanliga saker, som hon berättar, men hon förstår både att röra och tjusa läsaren.
Med en öppen och oförvillad blick betraktar hon lifvet och verkligheten,
framställer det sådant det är, enkelt och okonstladt, men färgrikt, så att det fäster
sig i läsarens minne. Hennes berättarkonst är så skiftande rik, att man ej
vet, åt hvilka cuentos man skall skänka företräde. Greppet är lika
konstnärligt säkert, touchen lika konstnärligt fin, vare sig det gäller att skildra Marineda
— folkets vanor och lif, det tärande vemodet hos en kvinna, som tycker sig
utan mål, då moderskapet är henne förnekadt, eller skiftande scener ur
barnens lif, eller fesagor eller berättelser om julens firande, där mycken filosofi
gömmer sig under mycken gratie.
Ett enda prof på Senora Pardo Bazåns diktning i bunden form
föreligger i tryck, nämligen diktsamlingen Jàime. Samlingen, som fått namn
efter förf:s förstfödde, innefattar ej mera än tjugo små lyriska bilder, hvilka
antagligen alla äro uttryck för förf:s egna stämningar och jublande lycka öfver
den förstföddes ankomst. Det är barndomen allt ifrån vaggan, de första stegen,
de första lekarna, moderns drömmar om barnets framtid, som utgöra innehållet
i dessa dikter, hvilka förena känslans innerlighet med formens böjlighet. Med
rik skiftning i strofer och rytmer äro de alster af en verklig inspiration,
omedelbara, vàrlikt doftande. Hvar och en af de korta dikterna är i och för sig
en pärla, tillsamman ett pärlregn af klingande rytmer.
Förutom ett par småberättelser, som varit synliga under strecket i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
