Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK NUTIDSLITTERATUR.
537
litterära stämningen på hinsidan Pyrenéerna, torde det i alla händelser icke
vara från Zola, men möjligen från de båda Goncourt, hvilka, liksom hon, äro
kolorister.
La Tribuna rönte på sin tid ett föga välvilligt mottagande i Spanien,
åtminstone i politiska kretsar. Republikanerna ansågo sig karrikerade och de
konservativa voro missnöjda med de frimodiga beskrifningarna af arbetsfolkets
lif och frihetsträngtan.
Gynnsammare mottagande rönte förf:s nästa roman El cisne de Vilamorta,
1885. »Svanen», Segundo Garcia, är en poetaster, hvars sorgliga tillvaro är
med ytterlig fullständighet analyserad. Det verklighetstrogna i skildringen
skulle emellertid icke förlorat på om hufvudfiguren varit mera humoristiskt
anlagd, men teckningen är i alla händelser skarpsinnig, klar och korrekt,
kompositionen väl genomtänkt och språket, såsom vanligt, färgrikt.
Året förut hade Senora Pardo Bazån i La Revista de Esparta publicerat
Bucolica, hvarom närmare kännedom saknas, äfven som huruvida densamma
utkommit i bokform.
De två följande åren skänker den produktiva förf. de litterärt intresserade
två arbeten: 1886 Loz Pazos de Ulloa, 1887 La Madre Naturaleza; den
senare ett komplement till den förra.
Synbarligen är förf:s intresse starkare för den yttre världen än för
människosjälens gömslen. Det yttre ljuset, den plastiska formen, mindre komplicerade
naturer äga för henne företräde och figuren blir ofta endast en del af
landskapet. I båda dessa romaner skildras i starka färger lifvet i Galicias
bergstrakter och en gammal, förnäm familjs förfall. Den lastfulla, degenererade
ättlingen af Loz Pazos de Ulfoa är beröfvad all intellektuell kultur och
bevarar endast de despotiska instinkterna hos en feodalherre, som brutalt offrar
sin hustru för en konkubin af vulgäraste slag. Denne gamle markis är
personifikationen af en dyster dekadans, som ej är utan sin poesi, ehuru tröstlös.
Förf., som lefvat en stor del af sitt lif i Galicia, ger i La Madre
natura-leza en färgmättad, hänförande, poesifylld skildring af dess natur, fylliga bilder
ur lifvet i denna trakt, där slutligen ett ödesdigert drama utspelas mellan den
gamla markisens legitima dotter och illegitima son.
Företalet till Los Pazos de Ulloa har härofvan berörts. Man får där
äfven en inblick uti en spansk kvinnas mödor för att tillfredsställa törsten efter
vetande, men intresset ligger förnämligast uti den då trettioåriga författarinnans
originella berättelse om sitt lif, i den mån det har samband med konsten.
De åsikter hon där så väl som i företalet till Un viaje de novios uttalar om
realismen och naturalismen i Frankrike, hafva emellertid icke hindrat henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
