Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i arbetareförsäkringsfràgan._523
att utan förlust utbetala dylik pension. Minimipensionen torde icke böra
sättas lägre än det belopp, hvartill enligt det senast framlagda förslaget
medelpensionen för andra och tredje klassen beräknades, eller till 150
och 90 kronor.
Stadgandet af ett maximibelopp för pensionen är en
försiktighetsåtgärd, enär den vinst, som anstalten härigenom skulle tillskyndas,
möjligen kan blifva erforderlig för att fylla den brist, som åstadkommes
genom de utgifter, hvilka föranledas af de här nedan föreslagna stadgandena
under b) och c) för så vidt icke den större vinst, hvilken genom det här
nedan föreslagna stadgandet under e) tillförsäkras anstalten, därtill
befinnes tillräcklig. Skulle vid en utredning ocli närmare beräkning
stadgandet befinnas onödigt, må det gärna utgå och de försäkrade, hvilka i
stadgad ordning erlagt sina mantalspenningar och först vid sen ålder blifva
invalider, komma i åtnjutande af så stor pension, som försäkringsvärdet
af för dem inbetalade afgifter medgifver.
Till hvilket belopp pensionens maximibelopp, i händelse sådan
befinnes nödig, bör sättas, är beroende af närmare utredning.
b) Försäkrad, för hvilken invaliditet inträffar så tidigt, att han icke
hunnit inbetala de för minimipensions erhållande stadgade årens
man-talspejiningar, tillf örsäkras dock pension till nämnda belopp. Likaså
tillförsäkras den minimipension, som, vanför från barndomen, icke kunnat
efter uppnådda 18 års ålder erlägga mantalspenningar.
Stadgandet, ehuru förlustbringande för anstalten, är nödvändigt för
försäkringens ändamål.
c) Uppfostringshjälp för föräldralösa barn under 15 år af aflidne
försäkrade föräldrar, äfvensom för oäkta barn intill samma ålder af
afliden f örsäkrad moder, utbetalas af anstalten med N. N. kronor ärligen.
Rättvisan liksom det humanitära ändamålet med försäkringen torde
förbjuda all tanke på att utesluta de oäkta barn, hvilka förlorat sin moder,
från förmånen af uppfostringshjälp. Oftast är behofvet af denna hjälp
ännu mera tvingande för dessa barn än för de äkta.
d) Försäkrad, som vid inträffad invaliditet befinnes i N. Npå
hvarandra följande år hafva uraktlåtit att erlägga mantalspenningar, går
härigenom förlustig all pensionsrätt; dock skall f örsäkringsanstalten vara
skyldig att för dylik invalid till den fattigvårdsstyrelse, under hvilken
han lyder, årligen inbetala N. N. kronor samt fattigvårdsstyrelsen genom
lag tillförbindas att gifva honom full fattigförsörjning.
Det skall alltid komma att finnas personer, hvilka genom lättja och
dålig vandel förstöra sin framtid. Af dessa torde de flesta icke komma
att i stadgad ordning inbetala sina mantalspenningar, men om dem för den
skull rättvisligen bör förmenas pensionsrätt, finnes det dock intet skäl för
att andra skola lida men af deras försummelse. Då ett af ändamålen för
försäkringen är förminskning af fattigvårdsbördan och försäkringsanstalten
äfven för dessa försumliga vid deras födelse uppburit stadgad afgift, torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
