- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
509

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER. 509

stärka vårt försvar, i en annan inga sådana o. s. v. Då nu landet är indeladt
i några hundra valkretsar, har man stor sannolikhet, att de skiftande åsikterna
skola bli tillgodosedda inom representationen i ungefär samma proportion, som
de verkligen förekomma bland valmännen inom bela landet. John Brights
yttrande, att »minoriteten i Manchester är representerad af de deputerade från
Liverpool» (därföre att Liverpools representanter voro konservativa, Manchesters
i allmänhet liberala) är icke, synes mig, en så stor sofism, som förf. menar.
Det är endast sällan, som representanterna behöfva företräda en lokalfråga,
och i de allmänna frågorna kan satsen, praktiskt sedt, väl anses gälla.

Om indelningen i små valkretsar således i stort sedt leder till samma
màl som proportionella val med större kretsar, så har den förra indelningen
en bestämd fördel. Bestode alla valkretsar af städer eller tillika en mycket
tätt befolkad landsbygd, så kunde större kretsar vara att föredraga. Men så
är det ingalunda hos oss. De flesta valkretsar på landet blifva i alla händelser
rätt vidsträckta. Skulle de utsträckas till att omfatta flerdubbelt större område,
uppstode åtskilliga olägenheter. Den förberedande uppställningen af kandidater
blefve ett skäligen tungrodt arbete. Vidare blefve det helt och hållet
partistyrelserna, som bestämde kandidaterna, och valmännen hade intet annat att
göra än att välja mellan partilistorna eller möjligen kombinera namn från olika
partilistor. Det rent personliga sambandet mellan valmännen och
representanten, hvilket är jämförelsevis lätt att fa till stånd i en liten valkrets, och som
måste anses önskvärdt, skulle till större delen försvinna. Jag tror, att
riksdagsmännen, om de på detta sätt utsäges af stora valkretsar, skulle oaktadt
proportionalitetsgrundsatsens tillämpning blifva mindre trogna representanter för
sina valmän, än de nu i allmänhet äro.

Jag skulle därföre snarare vara böjd för, att för likformighetens skull äfven
storstädernas valkretsar gjordes så små, att endast en representant utsäges af
hvarje. Därigenom skulle grundsatsen om proportionella val äfven inom dem
bättre komma till heders än nu, och olämpligt vore det ju ändå att införa en
helt annan valmetod i dessa kretsar än i hela det öfriga landet, en åsikt, som
für öfrigt äfven förf. synes dela.

Nat. Lindskog.

Arvid Jàrnefelt: Ateisten. En samling smärre uppsatser. — Borgå, W. Söderström, 1895.

Ett ganska egendomligt arbete, som med vårlitteraturen fördes till oss
öfver Bottenhafvet. Som bekant brukade de gamla filologerna vid vissa fraser
hos de klassiska författarne i noten sätta ett: Observandum sed non
imitan-dum. Detta innebar intet klander mot det anmärkta uttrycket; ofta kunde
detta tvärt om visa genialisk originalitet och stor stilistisk skönhet. Man ville
med den nämnda varningen blott antyda, att frasen ej stämde med det
allmänna språkbruket.

I en i viss mån likartad bemärkelse vilja vi ock formulera vårt omdöme
om Arvid Järnefelts arbete i ett: »Observandum non imitandum». Hans
uppsatser förtjäna väl att observeras, ty de innehålla mycket af ovanliga
tankeväckelser och äro präglade af ett mod att tänka själf \ som verkar åtminstone
på oss både aktningsbjudande och sympatiskt. Men vi tillägga värt »non
imitandum» därför, att hans opposition mot gamla auktoriteter alls icke är
ägnad att bilda en ny, efterbildningsvärd auktoritet. Själf är han oförnekligen
bade i socialt och religiöst hänseende starkt påverkad af Tolstoj.

Huru hastig han är i sina slutsatser, visar särskildt den uppsats, i hvilken
han genom en summarisk kritik af alla äldre straffteorier söker ådagalägga, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free