Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sommarstudier i svensk poesi.
Verser von Heidenstam: Dikter. — Stockholm, Alb. Bonnier, 1895.
Möjligen kan det ännu intressera allmänheten att fa del af några intryck,
framkallade vid läsningen af svensk nyare poesi och enkannerligen
Heidenstams nyaste diktsamling. Visserligen ha vi haft tidningarnas recensioner öfver
Heidenstam och mycket goda recensioner bland dessa, men man vet ju, hur
litet en dylik kort uppsats kan ingå på en diktares egendomlighet:
Heidenstam är likasom Levertin en så utpräglad och modern typ och af ett så
sammansatt skaplynne, att man ej så lätt och i en handvändning vare sig kan
komma underfund med honom eller förklara honom. Han hör säkerligen till
de fa mera intresseväckande företeelser vår poetiska litteratur på sista tiden
haft att bjuda.
Det ligger också i skaldekonsten, när den är äkta, en lockande gåta,
som tar intresset mer än vanligt fånget. Och likväl har dikten på senare tiden
af allmänheten blifvit på ett beklagligt sätt försummad, och det har varit en
behaglig öfverraskning att finna ett omslag i och med Frödings, Levertins och
Heidenstams diktsamlingars utgifvande. Den unga damen ses numera ofta
sittande på verandan och i bersån med böcker med blomsterspräckligt omslag,
hon drömmer bort sommarens fagraste timmar med Levertins Nya dikter i
knäet, och den unge mannen tar Heidenstams dikthäfte med på sina
skogspromenader. Det behöfdes väl en förstärkning bland våra unga diktare, det
var längesedan Tavaststjärna eller Tigerschöld lät höra af sig. När därefter
den unga damen och den unge herrn återvända till sällskapslifvet och
omgifningen, kan man ofta i deras ögon märka ett nöje och en fråga, ett uttryck
af hälften förundran, hälften tillfredsställelse. Och denna poesiens förmåga att
tolka känslolif och tala till hjärtat innebär på en gång dess makt och dess
fara. Jag vill förutskicka några ord om denna poesiens allmänna karakter.
Detta uttryck af ovisshet och dröm, jag nyss nämnde, hvarpå beror det om
icke därpå, att poesien icke är något hvardagsspràk men något mystiskt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
