- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
477

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

477 DE HÅRDA TIDERNA.

duktionen med 40 °/o, Ölproduktionen med 74 °/o. Arbetskraftens stegring
genom användandet af maskiner kan — för jordbruket och
tillverkningsindustrierna öfver hufvud — anses vara sådan, att en arbetare nu frambringar lika
mycket som två arbetare frambringade för tjugu eller trettio år sedan, och
denna stegring har såväl genom minskad arbetstid som äfven genom
varuprisernas fall kommit de arbetande klasserna till godo. Det allmänna prisfallet
kan nämligen uppskattas till omkr. 35 V0- Prisfallet åter har drabbat de
ka-pitalägande klasserna, hvilka dessutom haft att lida af jordräntans och
penningräntans sjunkande, hvarför det kan sägas, »att det varit arbetarna själfva
som uteslutande eller åtminstone till största delen fatt åtnjuta fördelarna af den
förut omnämnda stegringen i deras arbetes produktivitet». Den civiliserade
världens kapitalförmögenhet har nämligen visserligen ökats med 50 °/o, men
den relativa kapitalafkastningen har samtidigt nedgått med 30 à 40 °/o,
hvarför de 1,000 à 1,100 milliarder, som för närvarande ägas af den civiliserade
världens samtliga kapitalister, icke åt dessa inbringa mycket större afkastning
än som erhölls af de 700 å 800 milliarder, som funnos samlade redan för tjugu
år sedan. Den arbetslöshet, som periodvis blifvit en följd af den personliga
arbetskraftens ökning, och de förluster som genom prisfall träffat enskilda
arbetsgifvare, betecknar herr Palme som ett nödvändigt ondt, en »civilisationens
växtvärk». Och i hela det arbete, som bär titel »De hårda tiderna», ägnas
åt dessa sistnämnda företeelser på sin höjd ett par sidor (förutom några
anmärkningar i »slutordet», i hvilka författaren söker gifva en förklaring Öfver
det obestridliga förhållandet, att tiderna af en mängd människor uppfattats
såsom tryckta, fastän de i själfva verket icke varit det).

De kapitel, som handla om transportväsendets enorma utveckling och
om kapitalbildningen, samt de paraleller, som författaren uppdrager mellan de
sista tjugu åren och tiden efter de stora Napoleonska krigen, kunna vi endast
i förbigående omnämna och rekommendera åt den intresserade läsaren. Hvad
förhållandet mellan kapital och arbete angår, kommer herr Palme till det slut,
att »kampen mellan de otaliga, hvar för sig egennyttiga intressena har
utmynnat i en oaflåtligt fortgående förbättring af produktions- och transportmedlen,
sålunda äfven i en ökad prisbillighet å alla de förnödenheter, som till
ojämförligt öfvervägande del måste förbrukas af de stora folkmassorna, d. v. s. af
de kroppsarbetande klasserna. Och på samma gång de nyttigheter, hvilka
fortfarande måste köpas med penningar, sålunda blifvit billigare och därigenom
lättare tillgängliga, så har äfven en betydande tillväxt ägt rum i antalet och
beskaffenheten af de förmåner, hvilka inom de civiliserade samhällena stå
kostnadsfritt till allmänhetens tjänst. Den i jämnbredd med civilisationen växande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free