- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
426

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION? 426

eller uppfyllandet af Guds vilja, utan tvärt om uppoffrar allt annat till sin egen
förmån; alldenstund hon finner lifvets mening blott och bart i tillgodoseendet
af sitt eget bästa, kan hon ej handla annorlunda, så länge hon ej ändrat sitt
grundförhållande till världen.

På samma sätt: den människa, hvars relation till världen består i att
tjäna familjen (såsom fallet företrädesvis är med kvinnorna) eller sitt eget kön,
sin egen klass, folket eller staten (såsom plägar förekomma hos klasser eller
samfund, som äro undertryckta, och bland agitatorer under pågående
sam-hällsstrid) må tala aldrig så mycket om, att hon är kristen — hennes moral
kommer likväl alltid att blifva hednisk, antingen en familjens, könets, klassens,
folkstammens eller statens moral. Och om så inträder nödvändigheten af ett
val mellan samfundets och hennes egen väl&rd eller mellan samhällets välfärd
och fullgörandet af Guds vilja, skall hon obetingadt föredraga att tjäna det
samfund, för hvilket hon enligt sin egen lifsåskådning är till; ty i ett sådant
tjänande allenast ser hon sitt lifs sanna betydelse.

Och likaledes: huru ifrigt man än må söka bibringa en människa,
hvilken finner sitt förhållande till världen bestå i fullgörandet af dens vilja, som
sändt henne, den öfvertygelsen, att hon, då hon handlar i enlighet med
individualitetens, familjens, statens, mänsklighetens fordringar, skulle handla i strid
med den högre viljan, hvars tillvaro hon märker i förnuftets och kärlekens hos
henne inneboende egenskaper, så skall hon alltid uppoffra individualiteten,
familjen, fäderneslandet och mänskligheten för att ej afvika från dens vilja, som
sändt henne; ty blott i fullgörandet af denna vilja ser hon sitt lifs sanna
betydelse.

Moralen kan ej vara oberoende af religionen, emedan moralen icke blott
är en följd af religionen, d. v. s. af det förhållande, hvari människan erkänner
sig stå till världen, utan till och med är inbegripen i religionen.

Hvarje religion är ett svar på frågan: hvad är mitt lifs betydelse? Och
det religiösa svaret innesluter i sig en viss moralisk fordran, hvilken stundom
kan följa efter förklaringen af lifvets betydelse, stundom föregå densamma. Pa
frågan om lifvets betydelse kan man svara sålunda: lifvets betydelse ligger i
individens väl, njut därför af allt godt, som kan stå dig till buds; eller: lifvets
betydelse ligger i ett visst samhälles väl, tjäna därför detta samhälle med all
din förmåga; eller: lifvets betydelse består i fullgörandet af dens vilja, som
sändt dig, sträfva därför med all makt att fatta denna vilja och fullgöra henne.
På samma fråga kan man äfven svara så: ditt lifs betydelse består i din
personliga njutning, ty däri ligger människans bestämmelse; eller: ditt lifs
betydelse består i tjänandet af det samhälle, såsom hvars medlem du räknar dig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free