Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION?
343
redan gifven riktning. Och denna riktning för hvarje psykiskt arbete
anvisas af religionen. Alla kända filosofer, från Plato till Schopenhauer,
hafva följt den af religionen utpekade vägen. Platos och hans
efterföljares filosofi var hednisk, och den har utforskat medlen till ernående af
det högsta goda både åt enskilde medlemmar och ett antal medlemmar
i staten. Medeltidens filosofi, som utgick från samma hedniska
lifsåskådning, utforskade medlen till individens frälsning, d. v. s. till ernående af
det högsta goda för individen i ett kommande lif, och blott i sina
teo-kratiska försök ordade den i öfverlägsen ton om samhällets inre
beskaffenhet.
Den nyaste filosofien, såväl Hegels som Comtes, hyllar den
samhälleliga, religiösa lifsuppfattningen. Pessimismens filosofi, som
representeras af Schopenhauer och Hartmann och velat frigöra sig från den
judiska religiösa världsåskådningen, har ofrivilligt hemfallit under
buddhis-mens religiösa grundsatser. Filosofien har varit och skall alltid komma
att vara endast en undersökning af det, som följer af människans af
religionen noggrant bestämda förhållande till världen, enär, innan detta
förhållande bestämdes, intet material för filosofisk forskning förefanns.
På samma sätt är det äfven med den positiva vetenskapen i detta
uttrycks mera inskränkta bemärkelse. En dylik vetenskap har varit och
skall alltid komma att vara blott en undersökning och ett studerande af
alla de fakta och fenomen, som till följd af människans bekanta, af
religionen bestämda förhållande till världen tillhöra forskningen.
Vetenskapen har ej varit och skall ej blifva ett utforskande af »allt», såsom
vetenskapsmännen i våra dagar naivt nog tro (detta är också omöjligt,
emedan det finnas ett oändligt antal saker, som återstå att utforska), utan
blott af det, som religionen i en viss ordning och efter dess olika vikt
och betydelse samlar upp ur den ofantliga mängden af fakta, fenomen
och betingelser, som skola utforskas, och tränger fram i förgrunden. Och
pà grund häraf finnes det ej en enda vetenskap, utan lika många
vetenskaper som stadier i religionsutvecklingen. Hvarje religion innefattar ett
visst område, som skall utforskas, och fördenskull bär vetenskapen hos
hvarje särskildt folk och hvarje tid prägeln af den religion, från hvars
ståndpunkt den betraktat sitt ämne.
Så var och så skall den hedniska vetenskapen, hvilken återväcktes
till lif under renässansen och äfven i våra dagar står i blomstring inom
våra samhällen, förblifva endast ett utforskande af alla de villkor,
hvarunder människan vinner det högsta goda, äfvensom alla de
världshistoriska tilldragelser, som kunna förskaffa henne detsamma. Den brahmanska
och den buddhistisk-filosofiska vetenskapen har alltid varit ett utforskande
af de villkor, som göra det möjligt för människan att befrias från det
lidande, som trycker henne. Den judiska vetenskapen har alltid varit ett
utforskande och en förklaring af de villkor, som strängt måste iakttagas
af människan, om hon skall kunna fullgöra sin öfverenskommelse med
Gud och egendomsfolket bibehållas på höjden af sin mission. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
