Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
banen så majestätiskt virad, de öfverlägset sköna ögonen och pannan, från
hvilka snille, optimism och välvilja strålade, de fylliga kinderna, den något
för mycket framskjutande, energiska munnen och hakan, allt väckte hos
åskådaren längtan att få höra mannen tala. Och när han började:
"Amerikanska systrar och bröder!", gaf denna ifver sig luft i ett jubel, som för
flera minuter hindrade fortsättningen. Vivekananda yttrade bland annat:
"Jag är stolt att tillhöra en religion, hvars heliga språk, sanskrit, ej har
något ord för begreppet uteslutning; att härstamma från ett folk, som gifvit
hägn åt förföljda och flyktingar ur jordens olika religioner och nationer;
stolt öfver, att vi uppsamlat i vårt sköte Israels renaste kvarlefva, sökande
sig bland oss i södra Indien en fristad, samma år deras heliga tempel
förstörts genom romarnes tyranni, äfven som att vi skyddande upptagit och
allt framgent fostra återstoden af det stora zoroasterfolket. Jag önskar att
fa läsa upp för er, bröder, några få rader ur en hymn, den jag från min
tidigaste gossålder lärt mig framsäga och som dag efter dag upprepas af
millioner mänskliga varelser: ’Så som skilda floder, med sina källor å skilda
orter, alla blanda sina vatten i hafvet, så äfven, o Herre, de skilda vägar
människors mångfaldiga anlag komma människorna att fördas; skenbarligen
olikartade, krokiga eller räta, alla föra till dig\"
Öfriga ordförande gäster under denna hälsningsdag voro:
kanadensiske universitetskanslern, presbyterianske prästmannen Grant; en flicka
från Bombay, miss Sorabdji (kristen men af parsisk härkomst) med
hälsningar till Amerikas kvinnor från hennes kristna landsmaninnor; en mr
Nagaskar från Bombay, anhängare af Brahmo-Somadj, och som manade
amerikanarne till noggrant åtskiljande af tillfälligt och väsentligt i den
indiska filosofien, men ock till att lägga det senare allvarligt på hjärtat
samt söka införlifva det med sitt eget ädla, västerländska tankearbete;
samt — till sist — negern biskop Arnett, som talade i egenskap både af
gäst och värd, tackade inbjudningskommittéen för medlemskap i parlamentet
trots den svarta hudfärgen, och därefter hälsade utländingarne "å denna
kontinents sjuttiofyrahundratusen negrers vägnar, hvilka, genom Guds
försyn och i kraft af Jesu Kristi religion, lösts ur slafveri. I dag finnes ej
mer bland oss någon slaf. Och vi äro glada åt, att I ej samladens här
medan vi ännu voro kvar under oket. Ty — på den tiden hade vi ej
kunnat komma hit själfva."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
