- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
212

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

IV.



Det var hög tid, att han fick hvila. Den själsspänning och de
oerhörda fysiska ansträngningar, för hvilka han så länge varit utsatt, hade
förstört hans nervsystem och ådragit honom anfall af svår melankoli.
Barnsligt gladde han sig att återse systern och få sitta och prata med
henne »i köket, där han kunde få röka». Societeten ville, som vanligt,
lägga beslag på honom, men han gömde sig så godt han kunde hos sin
familj, dels i Southampton, dels i Lausanne och nekade mottaga det
öfverbefäl öfver engelska arméen vid Kap, som erbjöds honom.
Verksamhetslusten återvände dock med hälsan, och redan i maj 1880 mottog
han till allas förundran lord Ripons, vicekonungens af Indien anbud att
åtfölja honom såsom privatsekreterare till Indien. Den gången hade
Gordon emellertid begått en öfverilning: med sin härskarvana passade
han ej för en underordnad plats, allra minst en sådan, som kräfde
beröring med diplomatiska intriger och hofetikett, — där man måste ha »frack
till festmiddagar, frack till soiréer, frack till baler, frack och ordnar,
ordnar och frack», som Gordon förtviflad utbrister. Härtill kom hans hat
till den krassa egennytta, som behärskar byråkratien i detta land, —
något, hvarom Rudyard Kiplings noveller kunna gifva den svenska
allmänheten en aning. — »Européerna lefva där i vansinnig lyx», skrifver
Gordon. »Jag är öfvertygad om, att vi snart komma att förlora landet. Det
är den sämsta skola för unga män.»

Han tog också afsked genast efter ankomsten till Indien och skildes
i största vänskaplighet från lord Ripon, som alltid hyste mycken aktning
för Gordon. Just vid denna tid fick han genom en framstående
engelsman i Kina en uppmaning, enligt all sannolikhet från själfva den
kinesiska regeringen, att komma till Kina, där ett krig med Ryssland,
återhållet endast genom Li-Hung-Tschangs ansträngningar, höll på att utbryta.
Då den gamle kinesiske statsmannen återsåg Gordon, föll han honom
om halsen och kysste honom. Genom sitt stora inflytande hos kinesiska
regeringen lyckades Gordon förhindra kriget. Då tolken vid
rådplägningen med de kinesiska statsmännen, skrämd af Gordons starka uttryck,
slutligen icke kunde få fram ett ord, tog denne själf ett lexikon och
pekade på ordet »idiotism». Det memorial öfver Kinas militäriska
förhållanden, som han vid afresan till England lämnade Li-Hung-Tschang,
innehöll förutsägelser, som vid det nyss afslutade kriget i Öst-Asien blifvit
bokstafligen uppfyllda. »Utgången af ett förhastadt krig», säger han.
»skulle komma att visa, att I ären sårbara på tusen punkter.»

Efter en 10 månaders vistelse på Mauritius såsom befälhafvare for
ingeniörkåren, och en kortare resa till Kap fick Gordon, numera utnämnd
till generalmajor, slutligen tillfälle att realisera en länge närd plan, — den
att besöka Palestina. Här tillbragte han hela året 1883, sysselsatt med
forskningar, så karakteristiska för hans religiösa skaplynne, att de kräfva
ett omnämnande om beskaffenheten af hans kristendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free