Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13° FRAMTIDSKAMPEN MELLAN DEN HVITA OCH DEN GULA RASEN.
Kina har under loppet af de sista femtio åren vetat draga nytta af den
erfarenhet, som påtvungits detsamma. Troligen kommer det därför att
vinnlägga sig om ett sådant ordnande af sina angelägenheter, att det
åtminstone kan få vara herre i eget hus, under det att hittills ett
oproportionerligt stort inflytande tillerkänts utländingarne eller af dessa
aftvun-gits kineserna. Den beröring, som hittills ägt rum med främlingarne,
måste vi något närmare skärskåda, ty endast på sådant sätt blir det
möjligt att finna förklaringen till det djupa hat, som öfverallt i den
fjärran Östern är rådande mot de hvite.
Vill man vara ärlig, måste man tillstå, att dessa sidor i det nittonde
århundradets historia äro skamfläckar för detsamma, om detta eljest är
af nöden, ganska tydligt bevisa, att mycket af hvad som talats och
skrifvits om kristlig och allmän människokärlek, så vidt åtminståne hvad
angår folkens och nationernas inbördes lif och samfärdsel, ingenting annat
är än granna fraser. Ett naket uppräknande af händelserna torde vara nog.
Vi hafva då till att börja med opium-kriget (1840—42), hvilket
utbröt, sedan kejsaren af Kina år 1839 förbjudit införseln af detta
narkotiska medel och vid dödsstraff ålagt sina undersåtar att afhålla sig från
bruket däraf. Men de engelska kanonerna predikade människokärlekens
evangelium, såsom engelsmännen uppfattade det, alltför kraftigt, och från
denna tid få kineserna köpa giftet, hvilket gifver humanitetens apostlar
en årlig inkomst af ungefär 134 millioner kr., under det folket förstöres.
Det märker nog detta själft, det är uppfylldt af hat mot dem, som
förstöra det, men det äger ej styrka nog att frivilligt afstå från
njutningsmedlet. Med fullt fog svarar kinesen missionären, hvilken vill omvända
honom: »Hvad! I, som viljen förgifta oss, som viljen förstöra oss, I
kommen hit för att predika människokärlek för oss och lära oss dygd
och goda seder?»
Engelsmännen äro ju tillräckligt kända i detta hänseende, men andra
nationer synas ej vara en hårsmån bättre. Man tvang kineserna att öppna
sina hamnar, att åt främlingarne inrymma alla företrädesrättigheter, något
som gick de förre djupt till sinnes och hos dem alstrade en bitterhet,
hvaråt enskilda bland dem upprepade gånger gifvit uttryck. Missnöjet
med främlingarne fortfor, och till och med under taiping-upproret sökte
kinesiska regeringen befria sig från dem. Det kom till ett krig med
Frankrike och England^ hvilket slutades först år 1860, och hvilket
synnerligast på grund af Sommarpalatsets plundring, kvarlämnat ett dystert
minne i Kina. Slutligen ledde besättandet af Tonkin och protektoratet
öfver Annam (1882) till ett krig med Frankrike, hvilket slutades först
ar 1885.
De lärdomar, som kineserna kunnat draga häraf, hafva de ej
lämnat obegagnade och tyckas nu med äkta kinesisk seghet fortsätta på den
väg, de utstakat åt sig, och hvartill första tanken gifvits dem af deras
sträfvan att så vidt möjligt bevara sin själfständighet.
Oberoende af de främmande barbarerna skall blifva lösen, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
