Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
OM HYPNOTISM OCH SUGGESTION.
äger naturligen hvarken rum i drömmen eller under hypnosen. Äfven
i vaket tillstånd faller oss ofta, efter något eftertänkande, en tilldragelse
från det förflutna i minnet, om hvilken vi förut trodde, att den vore
försvunnen därur. Härpå har man byggt den intressanta teorien om det
lägre medvetandet, hvari dessa hågkomster skulle befinna sig, så länge
de ej hunnit det vanliga medvetandet. Att redogöra för denna
psykologiska teori, hvars grundläggare är den skarpsinnige psykologen d:r
Max Dessoir, skulle dock blifva för vidlyftigt.
Minnesförmågan är alltså, i allmänhet taladt, under hypnosen lik
den normala; en förändring däri är ingalunda någon hypnotisk företeelse.
Men väl är jag i stånd att genom suggestion åstadkomma f örändringar
i den hypnotiserades minnesförmåga, hvilket åter igen förklaras af den
hypnotiserades starka mottaglighet för föreställlningar, den ökade
suggesti-biliteten. — För det första kan jag under hypnosen utplåna enskilda
minnesintryck genom suggestion. Jag säger t. ex.: »ni vet ej, hos hvem ni
befinner er», eller: »ni vet ej längre ert namn». Patienten söker fåfängt
erinra sig, huru han heter, eller hvar han är. På min suggestion blir
han ur stånd att uttala vissa bokstäfver, t. ex. u. Eller jag utplånar
genom suggestion minnet af, huru en viss bokstaf ser ut i skrift, jag säger
t. ex.: »ni kan ej mera skrifva /.» Därpå låter jag den hypnotiserade
afskrifva eller efter diktamen skrifva några rader, och öfverallt fattas /
— För det andra kan jag genom min suggestion åstadkomma, att taflor
framträda för den hypnotiserades minne, dem han i själfva verket aldrig
skådat. Jag säger t. ex.: »icke sant, ni erinrar er, att ni i går afton var
på teatern i sällskap med mig?» Han bekräftar riktigheten häraf och
namn-gifver tillika stycket, som vi då skulle hafva sett. På detta vis kan till
följd af en suggestion personen till sist lefva sig fullständigt in i en
situation och tror, att han verkligen varit med om alltsammans. Den
suggererade föreställningen intager helt och hållet hans medvetande och
utbildar sig sedan vidare af sig själf. — Slutligen kan jag äfven i ganska
många fall genom suggestion komma därhän, att patienten förlorar
minnet af hvad han under hypnosen upplefvat. Min suggestion: »när ni
vaknar, skall ni ej komma ihåg, att jag talat något med er!» har merendels
åsyftad verkan. Men då är förlusten af minnet vid uppvaknandet just
suggererad och har ej inträdt af sig själf. Detta är en viktig punkt,
hvarpå jag vill fästa er uppmärksamhet, alldenstund man hittills vanligen
alltför litet gifvit akt på denna åtskillnad. Om således en person talar
om för er, att han vid uppvaknandet icke vetat något alls om hvad som
förefallit under hypnosen, så bevisar detta ej, att hans hypnotiska
tillstånd varit mycket djupt, utan läkaren kan af skäl, som stå i samband
med behandlingen, hafva suggererat denna förlust af minnet.
Huru kraftig verkan den hypnotiska suggestionen under vissa
omständigheter kan utöfva på organismen, finner man särskildt däraf, att
det i gynnsamma fall lyckas att frambringa till och med anatomiska för- |
ändringar. Detta låter underbart nog, men det är omöjligt att tvifla på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
