Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2 OM STATENS INGRIPANDE I NÄRINGSLIFVET.
den af ett inhemskt statslotteri till trots, så hade man säkert betänkt sig
två gånger, innan man beslutit sig för att fullständigt upphäfva detta.
Det är nu Danmark och Tyskland som få mottaga de svenska insatserna,
och deras kollektörer få lägga beslag på största delen af möjligen
utfallande vinster. Efterfrågan efter lotter i det danska klasslotteriet har
visat sig så stark, att ehuru antalet lotter däri endast för ett par år sedan
höjdes från 75,000 till 85,000, man redan för innevarande år förbereder
en ytterligare höjning af lotternas antal till 100,000. Men ökningen i
efterfrågan säges vara icke minst stark från Sverige.
Det är fullkomligt i stil med här i landet i allmänhet följda
hus-hillningsprinciper, att de lotterier, som i Sverige nu koncessioneras,
företrädesvis ha till ändamål att uppmuntra företag, hvilka bestämdt kunna
räknas till konsumtionens område och ofta tämligen nära falla under
begreppet lyx. Ett lotteri med ändamål att bilda en industrilånefond skulle
däremot befrämja produktionen och sålunda förena direkt praktiskt gagn
med den indirekta fördelen att motverka utströmningen af landets
penningar till utlandets lotterier.
Om ett statslotteri i Sverige en gång skulle komma till stånd, borde
man dock akta sig att slafviskt följa utländska mönster. Lotterikontor i
hvarje gathörn, såsom i de danska och tyska städerna, äro alldeles icke
att rekommendera. Då lotteriets hufvudändamål vore att inom landet bjuda
fullgod ersättning för de tillfällen till lotterispel, hvarmed främmande
kollektörer så flitigt locka, men icke att narra folk till att spela så mycket som
möjligt, borde den vanliga metoden för försäljningen af lotter genom
privata kollektörer, som därutaf draga vinst, icke få följas. Och på grund af
de olika förhållanden, som nu råda i skilda delar af vårt land, skulle det
måhända icke heller vara oklokt att tillämpa i någon mån modifierade
system på olika platser. Ett sådant efter förhållandena lämpadt statslotteri
kunde, långt ifrån att ytterligare egga spellidelserna såsom man befarat,
utöfva ett välgörande inflytande genom att leda dem i mindre farliga
kanaler och på samma gång låta dem tjäna ett ändamål, som i och för sig
är värdt all uppmärksamhet, nämligen befrämjandet af landets annars så
svaga kapitalbildning.
Det är en kraftigare egen kapitalbildning som Sverige behöfver, för
att dess industri skall taga fart. Och det är förmodligen på industrien
som Sveriges ekonomiska framtid måste byggas. Vårt jordbruk lär nog
aldrig komma att bli någon lysande inkomstkälla, och vår trävaruexport
synes, efter alla tecken att döma, ej många år kunna hållas uppe. Men
vattenkraft för industriella anläggningar finnes i mängd i vårt land (G. v.
Paykull beräknar, Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 1884,
den användbara vattenkraften i våra älfvar approximativt till minst 1/2
mill. hästkrafter), och dess billighet kommer att gifva den svenska
industrien ett försteg, som i framtiden af flere skäl torde bli af ännu större
betydenhet än nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
