Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen för att läraren i medicin ständigt har tillgång på dylika, men åt
juristen kan af helt naturliga skäl en dylik praktisk verksamhet ej
beredas. Följden häraf blir därför ofta den, att den begåfvade juris professorn
lämnar universitetets tjänst för en annan mera tilltalande och bättre
aflönad plats i det praktiska lifvet.
Om det således under nuvarande förhållanden kan vara svårt nog
att få alla juridiska lärarplatser väl besatta vid två universitet, blir denna
svårighet än större, då ett tredje tillkommer. För den tillämnade
högskolan blir väl denna svårighet föga kännbar, då en forskare i regeln
föredrager hufvudstaden framför ett småstadsuniversitet och då lönerna
förmodligen — ur klokhetens synpunkt — komma att sättas högre än vid
statsuniversiteten. För dessa senare blir däremot denna brist på
lärarkrafter desto kännbarare, och den farhågan är icke inbillad, att de i en
framtid få nöja sig med sådana professorer, som redan misslyckats eller
frukta att misslyckas i det praktiska lifvet. Men dåliga lärare vid
statsuniversiteten draga ned hela den juridiska bildningen, ty de studenter,
hvilka ämna aflägga ämbetsexamen komma med all säkerhet — såvida
de ej i framtiden byta om håg och sinn’ — i regeln att uppsöka ej de
bästa lärarne, utan — de lättaste.
Om statsuniversiteten således ur sin synpunkt kunna hafva skäl att
afstyrka den påtänkta examensrätten, så följer däraf ej att Kongl. Maj:t
tager någon hänsyn till detta utlåtande, som han ej ens behöfver infordra.
Jag antager också, att Stockholms högskola verkligen får den omtalade
rätten och att Sverige således inom en snar framtid kommer att äga tre
examensinstitutioner för blifvande jurister, men jag tillåter mig då att
fråga, om detta kan vara lämpligt och nyttigt. För min del kan jag ej
finna det, utan måste anse det såsom en ganska onödig — jag vill ej
säga universitetslyx, utan — examenslyx.
Det är särskildt beträffande den juridiska fakulteten som nyttan af
flera examensinstitutioner kan ifrågasättas. De båda teologiska
fakulteterna äro genom prebenden och donationer så fast bundna vid Upsala
och Lund, att de icke torde kunna förenas i en enda. Gagnet kan för
öfrigt ifrågasättas. Då allt för ortodoxa vindar blåsa från det ena hållet,
komma ofta friska fläktar från det andra, och man kan därför gärna försona
sig med det nödvändiga; eljes blefve det kanske öfver allt lika kvaft. Den
medicinska undervisningen sammanhänger med sjukhusen, och då endast
ett begränsadt antal lärjungar kan tjänstgöra på dessa, äro tre fakulteter
ej för mycket. De båda naturvetenskapliga sektionerna äro genom
byggnader så bofasta i Upsala och Lund att de ej gärna kunna sägas upp,
ehuruväl med någon mindre formalism betydande inskränkningar torde
kunna göras; så är det mer än ett slöseri att hafva tre dyrbara
astronomiska observatorier i landet — för kanske lika många lärjungar. Dessa
pengar använda på ett observatorium med lika många professorer, som
nu tjänstgöra på alla tre ställena, skulle säkerligen vara af långt större
gagn för den astronomiska vetenskapen, och det vore väl ej så farligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
