Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.
artilleristiska och tekniska skäl ej anses kunna tillegna sig detta eldslag
såsom anfallsmedel. En i hög grad beaktansvärd fördel af kasteldens
rikliga införande i kustförsvaret ligger ock däri, att kastpjesernas
användning kräfver högst obetydliga och föga kostsamma befästningsåtgärder,
då dessa pjeser ej behöfva direkt utsikt mot målet, utan kunna uppställas
bakom höjningar i terrängen — ja, i nödfall utan förut beredda
uppställningsplatser — där de äro så godt som oåtkomliga från fartygen.
Den verkan de kunna åstadkomma mot fartygen, om de i tillräcklig mängd
förefinnas, är däremot ganska fruktansvärd, enär en enda lyckad träff på
däcket af ett fartyg, dettas sårbaraste punkt, kan- sätta det ur stridbart
skick. —
Af hvad ofvan i korthet angående kustbefästningar blifvit anfördt,
framgår den märkliga omständigheten, att, då pansaret i
landbefästningarna synes komma att spela en allt större roll, ända därhän att
tillkämpa sig rangen af ett hufvudelement i befästningarna, så att man till
och med söker däraf draga fördel för det rörliga artilleriet, så synes
däremot, hvad kustbefästningarna beträffar, en återgång till enklare och
mindre kostsamma befästningsformer vara på väg att göra sig gällande,
och pansarets användning i hög grad komma att inskränkas, och detta
förhållande är desto märkligare, som blott för få år sedan man ansåg
oomtvistligt, att de grofva, pansarbrytande kanonerna måste skyddas af
det kraftigaste pansar.
England, detta pansarets hemland, som först tillgrep detsamma för
kustbefästningarna, som gick i spetsen för dess utveckling, och som vid
omskapandet af sitt kustförsvar på 60- och 70-talen offrade oerhörda
summor å pansarbefästningar, synes nu, då det åter är i färd att omdana
de nu otidsenliga kustbefästningarna, beslutit att fullkomligt bryta mot
de forna principerna angående nödvändigheten af de grofva pjeser nas
skydd af pansar och endast vilja tillmäta pansarbefästningarna ett
underord nadt rum i sitt kustförsvar. Äfven Frankrike har vid sina på senaste
tidén utförda kustbefästningar i vidsträckt mån grundat försvaret på öppna
batterier, dock af motståndskraftigare konstruktion än förr, t. ex. med
bröstvärnet förstärkt af beton och med kanonerna i höj-sänklavetter.
Denna omkastning i åsikter, som har sin orsak i grundligt utförda
försök, äfvensom i någon mån i erfarenheten från engelska flottans
bombardering af Alexandria år 1882, innebär ett erkännande från dessa
stater, i synnerhet England, att man förut gått till öfverdrift i krafvet på
pansarskydd, hvilket ock öppet tillstås af framstående författare. Man
finner nu sin uträkning vid att eftergifva något litet i fordringarne på
skydd för kustbefästningarnas grofva pjeser for att i stället kunna
uppträda med ett långt talrikare artilleri, för hvars uppställning och
skyddande man använder enklare befästningsformer, hvarjämte man söker
göra pjeserna så svåråtkomliga som möjligt genom att sprida dem i små,
i terrängen skickligt dolda, batterier.
Vårt land, för hvilket annars hvarje befästningskonstens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
