- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
597

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.



enär de jämförelsevis föga höja sig öfver marken, hvarjämte pansarytan
erhållit en för projektilernas afglidning särdeles lämplig form — dess
öfver marken synliga del har en profil närmast lik den af en
cham-pignonhatt.

En stor fördel för dessa pansarkonstruktioner är äfven, att inga
bultar fordras för de olika blockens sammanfogning. Pansartorn af hårdjärn
har i ganska stor utsträckning användts äfven för landbefästningar, men
synas där hafva lemnat plats för dylika med sköld af valsadt järn.
Orsaken härtill är, att hårdjärnet ej eger fullt tillräcklig motständsförmåga
mot en breschskjutning med de numera fullkomnade, smidda och
härdade stålprojektilerna, under förutsättning att pansaret kan blifva utsatt
för stort antal träffar inom ringa yta (en förändring i materialets struktur
inträder genom skakningarna och det spricker slutligen). Däremot äro
batterier och torn af hård järn i följd af fartygens mera osäkra eld ännu
fullt användbara vid kustbefästningar och hafva där också fått vidsträckt
användning. Äfven pansartorn med valsade järnsköldar hafva på senare
tid användts, för kustbefästningar, men torde ställa sig betydligt dyrare
än de af hårdjärn.

Hvad hittills anförts om pansarskydd för kustbefästningarnas artilleri,
har uteslutande gällt dess grofva, s. k. pansarbrytande pjeser, d. v. s. de,
som äro afsedda att verka mot fartygen och deras pansar. Men i
kust-befästningarna behöfvas äfven pjeser af mindre kaliber, som hafva till
ändamål att verka mot trupper å fartyg, då dessa våga sig för* nära,
mot landstigningsbåtar eller landstigna stormtrupper eller ock mot s. k.
min-fiskebåtar. För detta ändamål användas helst snabbskjutande
kanoner, och dessa uppställas med fördel i små höj-sänktorn af samma slag
som de i landbefästningarna använda eller ock öppet å vallgångarna med
skydd för servisen endast af en plåtskärm, hvilket senare
uppställnings-sätt till och med på vissa håll anses förmånligare på grund af pjesernas
därigenom bibehållna rörlighet.

Endast ett fåtal grofva pjeser kunna dock på grund af ekonomiska
skäl uppställas under pansarskydd. Ja, kostnaderna för dylikt skydd äro
så stora, att, så ofta det är möjligt, måste man afstå därifrån, och detta
måste särskildt blifva fallet för vårt fattiga land.

Man måste sålunda liksom förr i stor utsträckning använda öppna
jordbatterier och kan äfven enligt hvad verkstälda skjutförsök ådagalagt
utan olägenhet använda dem, så ofta de kunna gifvas betydligare
upphöjning öfver vattenytan eller grundt vatten tvingar krigsfartygen att hålla sig
på långa afstånd. Redan vid en höjd öfver vattnet af 30 till 45 m.
blifver’ yerkan af fientliga fartygens eld mot dem betydligt förminskad.
Fartygen äro ej försedda med kastpjeser och skjutpjesernas projektiler hafva
så flacka banor, att verkan mot.det inre af batterierna vid dylik
betydligare upphöjning blifver ringa. Genom det höga läget hindras fartygen
dessutom att löpa in och afgifva eld på nära håll, då däremot vid lågt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free