- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
589

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.



Att genom döda försvarsmedel ersätta lefvande stridskrafter är en af
befästningskonstens htifvudprinciper, som just användandet af dessa
snabbskjutande pjeser, inställde i småtorn, tillgodoser, ty härigenom sättes man
i stånd att betydligt minska infanteribesättningen i verken. Detta inses
lätt, 0111 man betänker, att exempelvis Grusons 37 mm:s snabbeldskanon
har en eldhastighet af 35—40 skott i minuten, och att hvarje kartesch
innehåller 78 och granatkarteschen 56 småkulor; då en i 11 fante rist i
allmänhet afgifver 10 skott i minuten, skulle sålunda en snabbeldspjes kunna
göra samma verkan som ett kompani infanteri; 57 mm:s pjesen, den
kanske oftare använda, visar ännu mycket större verkan; Nordenfeltska 57
mm:s typen skjuter t. ex. 36 skott i minuten, och dess kartesch
innehåller 196 små kulor.

Man må dock cj irra sig och antaga, att man helt och hållet skulle
kunna ersätta infanteribesättningen genom användande af dylika
snabbeldstorn, ty dels behöfves infanteriet för bevakningen, dels lärer ali erfarenhet,
att endast ett rent afvärjande ej ens i fästningskriget är tillfyllest för att
krossa fienden, utan därtill fordras äfven att gå anfallsvis till väga,
hvilket med nödvändighet kräfver lefvande försvarskrafter.

De fördelar, höj- och sänkbara tornen erbjuda i afseende på
svårigheten för fienden att upptäcka och breschera desamma, hafva gjort, att
man sökt tillämpa samma princip för äfven det gröfre artilleriets pjeser.
För i2-cm:s-pjesen har systemet sålunda redan funnit praktisk användning
och torde snart komma till användning äfven för 15 cm:s pjeser.

För kastpjeserna — haubitser och mörsare — användes ock
pansarskydd; för haubitserna torn eller pansarlavetter af samma konstruktion,
som de för kanonerna använda, för mörsarne ett slags brunnar, ofvan täckta
af en pansarsköld, i hvilken en öppning jämnt och nätt är lenyiad för
mörsarens mynning. Bådadera kunna gifvas betydligt svagare pansar än
det för kanontornen använda, enär kastpjeserna vanligen uppställas i
verkens inre och så djupt bakom framförliggande skyddande vallar, att de
ej kunna direkt beskjutas.

De i fortens mellanrum vanligen under belägringens gång uppförda
mellanbatteriernas pjeser hafva hittills ej kunnat förses med pansarskydd,
så mycket mindre som de i viss män måste bibehålla karakteren af
rörliga pjeser, rättande sin uppställning efter fiendens anfallsriktning. Den
berömde fabrikanten af pansarkonstruktioner och kanoner, Gruson i
Tyskland, har emellertid konstruerat flyttbara pansarlavetter ej blott för mindre
kalibrar eller de egentliga snabbskjutande pjeserna, utan senast äfven för
en 12 cm:s liaubits. De små flyttbara pansarlavetter — pansarkärrorna —
transporteras fullt monterade på hjul, haubitslavetten åter transporteras
söndertagen på en järnvägsvagn, men kan uppsättas på några få timmar.
I ett kommande fästningskrig torde man därför kunna vänta sig att få
se dylika flyttbara pansarskydd använda så väl af den anfallande som än
.mera af den försvarande.

Såsom materiel för pansaret i landbefästningarnas torn användes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free