Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mors porträtt.
Skiss.
I ett af fisklägets hundra hus, hvilka alla liknade hvarandra till storlek
och form, hvilka alla hade lika många fönster och lika höga skorstenar, bodde
gamle Mattsson, lotsen.
I alla fisklägets rum funnos samma slags möbler, på alla dess
fönsterhyllor stodo samma slags blommor, i alla dess hörnskåp funnos samma sorter
af snäckskal och koraller, på alla dess väggar hängde likadana taflor. Och
såsom gammal sed stadgat det, lefde alla fisklägets människor samma slags lif.
Sedan Mattsson, lotsen, blifvit gammal, rättade han sig noga efter skick och
bruk: hans hus, hans rum och hans lefverne voro lika alla andras.
På väggen ofvan sängen hade gamle Mattsson ett porträtt af sin mor.
En natt drömde han, att detta porträtt steg ned ur sin ram, ställde sig framför
honom och sade med hög röst: »Du skall gifta dig, Mattsson».
Gamle Mattsson började då genast klargöra för mors porträtt, att detta
var omöjligt. Han var ju sjuttio år. — Men mors porträtt upprepade blott
med än större eftertryck: »Du skall gifta dig, Mattsson».
Gamle Mattsson hade stor respekt för mors porträtt. Det hade varit
hans rådgifvare i många tvistiga fall, och han hade alltid farit väl af att lyda
det. Men denna gången förstod han ej rätt dess handlingssätt. Det syntes
honom, att porträttet handlade alldeles i strid med förut tillkännagifna åsikter.
Fastän han låg där och drömde, mindes han tydligt och klart, huru det var
första gången han ville gifta sig. Just då han klädde sig till brudgum, lossade
spiken, som porträttet hängde på, och föll till golfvet. Han förstod då, att
porträttet ville varna honom för giftermålet, men han lydde det ej. Han erfor
dock snart, att porträttet haft rätt. Hans korta äktenskap hade blifvit mycket
olyckligt.
Andra gången han klädde sig till brudgum, gick det på samma sätt.
Porträttet störtade till golfvet då också, och den gången tordes han ej gärna vara
olydig. Han rymde bort från brud och bröllop, tog hyra som matros och reste
flere gånger jorden rundt, innan han vågade sig hem igen. — Och nu steg
detta porträtt ned från väggen och befallde honom att gifta sig! Så god son
han var, tillät han sig att tänka, att det dref gäck med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
