- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
499

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I den mån tiden rycker fram blifva dock partiernas syften och skaplynnen
klarare. Isynnerhet är detta fallet sedan ungefär midten af förra århundradet.
Det var äfven kort därefter de båda partierna af åtminstone öfvervägande
tillfälliga anledningar erhöllo sina sedermera för dem karakteristiska namn, höger
och vänster, om än saken med ofvan angifna förbehåll funnits redan fore namnen.

Högern har velat skydda och försvara det bestående, vänstern har
representerat en yngre tids åskådningssätt; den har velat häfda det nyas rätt —
där ej under en eller annan mansålder historiska förhållanden ombytt rollerna.
Men icke nog härmed, inom allt, hvad en höger under nämnda världsålder
velat bevara, finnes en viss kontinuitet, och genom allt, hvad vänstern påyrkat,
finnes ock en genomgående, allt bestämmande tanke. För Giordano Bruno,
Mårten Luther, Gustaf II Adolf, Wilhelm af Oranien, Rousseau, Gambetta
finnes hvad deras yttre lifsgärning angår trots all olikhet ett gemensamt mål.
Hvilket detta mål är och hvilket motståndarnes varit, blir i det följande vår
uppgift att söka angifva. Men innan vi gå att söka dels göra detta, dels —
hvad som är vår specifika uppgift — angifva, i hvilka former höger och vänster
framträda särskildt i vår tid och bland vårt folk, måste vi en stund dröja vid
en djupare motsättning mellan världsåskådningar, en i sakens egen natur grundad,
som i alla tider och hos alla folk, som uppnått en i någon mån högre kultur,
varit i allt väsentligt öfverensstämmande, vi menar motsatsen mellan en personlig
och en naturalistisk världsåskådning
.

*



I sitt berömda diktverk »Adam Homo» låter Paludan-Müller hjälten på
dödsbädden fråga: -

"Hvor er den Magt, som hersker udelukkende?
Som styrer Mennesket og alle Ting?"


Det svar lifvet gifvit, är detta:

"Der ser jag Skjæbnen paa min Vei staae Vagt,
Og drive grumt mig frem mod Afgrundsbredden;
Der lurer Hændelsens den lumske Magt,
Til i dens Net jeg villieløs er gleden;
Der holder Kold og streng Nødvendigheden
Mig fast i Lænken, den om mig har lagt —
Hvem er den Største? Hvem skal jag paakalde?
Mit Liv er deres — de har havt mig Alle!"


Flera svar på frågan framställas här onekligen. »Skjæbnen» eller ödet
hänvisar på något af en outgrundlig makt predestineradt, händelsen på ett
laglöst lotterispel, påminnande om epikureernas världsåskådning, nödvändigheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free