Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
UR VÅR SENASTE KULTURHISTORIA. 452
dom och en mäktig häfstång för de demokratiska rörelserna, till hvilka, sådana
de då förefunnos, han tyckes i allt hufvudsakligt vilja ansluta sig. Utan dem
skulle massan af folket förblifvit i andlig träldom, oförmögen till själfständighet,
följaktligen ock till själfstyrelse. Möjligen har författaren öfverskattat vikten af
dessa rörelser. De kunna ju hafva medverkat till vår tids demokratiska anda
och bidragit att därtill uppfostra vårt folk, men säkert är, att många andra
faktorer bidragit. Den som något känner 40- och 50-talets inre lif, hans
kunskapskälla må nu vara hvilken som helst, skall, blott han tar saken fördomsfritt,
gifva oss rätt däri, att författaren väl mycket öfverskattar betydelsen af dessa
rörelser, och särskildt protestera vi mot den — vi nödgas säga det rent ut —
elaka insinuationen, att de högre klasserna skulle afsiktligt motverkat
nykterhetsrörelsen för att försoffa det lägre folket och försvaga de demokratiska
sträfvandena. Författaren är liberal på gammaldags manér. Hvar man har honom,
när det gäller vår tid, vet man ej, tendensdiktaren skymmes af kulturhistorikern.
I hvarje fall — »läseriet» nu och »nykterismen» nu, äro ej de samma
som på 40-talet. Och vi tillägga — Boströmianismen — eller rättare dess
rester nu — äro ej det samma som på 60-talet. Vi öfvergå därmed till
framställningen af detta årtiondes lif, där jag äfven är något merledd af personlig
erfarenhet.
I fråga om 1860-talets kulturriktningar, blir Upsala på visst sätt deras
andliga medelpunkt, äfven om händelserna ej i hvarje fall förläggas dit. En
skildring af Upsalalifvet vid denna tid, sådan »En man öfver bord» lemnar oss,
hafva vi här visserligen icke. Det är tvänne eller flere unga mäns inre lif,
hvarmed vi få göra bekantskap. — Den Boströmska filosofiens inflytande
un-under denna tid träder här i förgrunden. Att framställningen förefaller oss
något egendomlig, beror naturligtvis på vår obekantskap med den tidens inre
såväl som yttre studentlif. Att hjältarne, när de i monologens eller dialogens
form framställa Boströms läror, göra sig skyldiga till grofva bockar beträffande
dessa lärors verkliga innehåll, betyder föga, äfven om det går ända därhän,
att den abstrakta sanningen skulle tillerkännas makt att gifva människan
personligt värde framför viljeriktningens renhet. Saken förefaller visst litet
besynnerlig för den, som någorlunda satt sig in i Boströms filosofi, eller rättare i
dess enklaste fundamentalläror. Men författarens mening är tydligen ej att
framställa själfva innehållet i denna filosofi utan fast hellre, huru den af en ung
student på 1860-talet uppfattades. Efter allt hvad vi känna, skall Boström
varit en utmärkt lärare. Det förvånar oss då, att han ej varit i stånd att
förekomma så oerhörda, af hans redan då utgifna skrifter lätt vederlaggda
förvrängningar af sin lära, som denna och flera andra, hvaraf samtalen mellan förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
