Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
OCTAVE FEUILLET,
På så sätt förvandlar han politiken till ett geschäft, spekulerande i allt,
i statskupper och — kärlek. Han öfvertager mot guld hertigens af Orleans
älskarinna. Han gör affärer på börsen, i järnvägar och fabriker; ja-, under
vistelsen som ambassadör r Petersburg säljer han med en stor vinst åtskilliga
konstverk.
Lugn, kall, högdragen och förnäm var denne grefve Morny en ypperlig
diplomat. Han kände den i många fall svåra konsten att herska; han visste
att draga fördel af sina samtidas lyten; han intog som president i lagstiftande
kåren en aktad, bemärkt och inflytelserik plats. Dessutom var han typen för
en världsman och kavaljer. Ingen kunde som han eröfra och behaga; fin och
spirituel, tjusade han en hvar; han sjöng en vacker tenor, han diktade, skref
romaner; han egde såsom konst- och literaturkännare ett namn. Men — då
han återvände från Ryssland med sin brud, furstinnan Sofi Trubetzkoi, ung,
vacker och älskvärd, gjorde han utan tvekan visit hos sin mätress, en af staden
Paris’ intagande grefvinnor, och lät sedan sin hustru umgås i hennes hem.
Denne man blef modellen till baron d’Estrigaud hos Augier och —
framförallt — till Feuillets grefve Camors. Ett och annat drag är lånadt af herr
de Caderousse, en af andra kejsardömets ryktbaraste vivörer och någon tid
hertiginnan af Persignys älskare. Svartsjuk på en dam ur kurtisan-världen, Athenais,
ilade hon en kväll till den famösa bal Mabille, underrättad att Caderousse och
Athenais voro där. Ur stånd att beherska sig, nalkas hon herr de Caderousse
och ger honom till publikens stora fröjd några örfilar.. Athenais rusar på henne
och en vild kamp uppstår. Båda rulla omkring under klagoläten och skällsord,
tills det slutligen lyckas att med en kall dusch svalka dem.
Feuillets inledning till romanen, där han säger, att hela hans historia är
ett sannfärdigt dokument, att publiken där finner sanning »ända in i skildringen
af en mans karakter och Öden, hvilken synes oss återgifva ett af de mest
uttrycksfulla dragen hos sin tid och sitt land», ■— denna hans försäkran torde
ej vara diktad.
Grefve de Camors är som barn romantiker, en ung entusiast, en ädel
liten svärmare, brinnande af begär att uträtta något stort. »Jag skulle» —
säger han — »vilja upptäcka en värld, frälsa en nation, älska en drottning.»
Denna eldiga själ drifver honom atf arbeta. Utan att bli förgiftad af det hem,
där han uppfostras — d. v. s. hos en af grefve Camors pères mätresser —
• läser han, för att en gång som man kunna kämpa för någon storartad social
eller politisk idé; men då han, vorden yngling, icke finner en sådan; då han
icke kan upptäcka något stort mål att sträfva till; då han icke får se annat
än låghet och egoism, ordsvammel och fraser och en förbistring utan gräns;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
